Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Joakim Broman: Nu finns en god chans att prioritera i jordbruksstödet

Annons
Hur ska jordbruksstödet ska minska? Foto: Fredrik Sandberg / TT

Hur ska jordbruksstödet ska minska? Den frågan debatterade EU:s jordbruksminister i Luxemburg i veckan. EU-kommissionen lade under våren fram sitt förslag på långtidsbudget. Eftersom Storbritannien lämnar unionen och kommissionen dessutom vill satsa på nya områden som migrationspolitik och försvar, måste något skäras ned. Den gemensamma jordbrukspolitiken är ett naturligt ställe att börja.

Även om dess andel av EU-budgeten minskat är det fortfarande den enskilt största utgiften. Det är något som varit starkt kritiserat från svenskt håll, inte minst för att stödet i så stor utsträckning gått till storskaliga jordbruk i länder som Frankrike. Liberala debattörer har också pekat på stödets negativa konsekvenser utanför Europa, exempelvis genom att bönder i afrikanska länder inte kunnat konkurrera på lika villkor.

Även när kommissionen nu föreslagit ändringar i stödet fortsätter flera av dessa invändningar att vara relevanta. Visserligen föreslås ett stödtak på 100 000 euro, för att småskaliga jordbruk ska få större del av pengarna. Men det är tveksamt om det fungerar i praktiken. Inget hindrar gårdar från att dela upp sig i mindre enheter. Dessutom finns risken, som jordbruksminister Sven-Erik Bucht (S) påpekat, att en sådan konstruktion hämmar strukturomvandlingar i jordbruket (ATL 18/6).

Jordbruksstödets påverkan på länder utanför EU är alltjämt stor, och knappast optimal varken ur liberal, ekonomisk eller konkurrensmässig synpunkt.

Det förändrade säkerhetsläget i Östersjöområdet de senaste åren är också en påminnelse om jordbrukets roll i beredskapen. Förmågan att fortsätta producera mat även i en krissituation skulle minska drastiskt med färre svenska bönder.

Det är i grunden bra att jordbruksstödet minskar i omfattning. Det är dessutom positivt att medlemsländerna får större inflytande över hur pengarna ska fördelas. Förändringen betyder att Sverige kan göra egna prioriteringar, exempelvis kring antibiotikafrågor, biologisk mångfald och klimatomställning.

Mer läsning

Annons