Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Joakim Broman: Vinst är inte problemet i den svenska skolan

/
  • Barbara Bergström släppte nyligen en bok om Internationella Engelska Skolan, som hon grundade.

Annons

I det andra kapitlet av “Tough love” (Ekerlids förlag), om friskolekoncernen Internationella Engelska Skolan (IES), berättas om Emil Karlsson, en lantbrukare född i Laholm 1904. Vid sin död 1988 testamenterade 250 000 kr till en fond som skulle belöna “flit och gott uppförande” hos socknens skolbarn.

Lärarna i Laholm tyckte att det hela var “fruktansvärt”, och vägrade dela ut stipendierna. Omoderna företeelser som flit skulle absolut inte belönas, och att lyfta fram enskilda elever som duktiga var otänkbart.

Det är i reaktion mot denna tidsanda som Internationella Engelska Skolan startar efter skolvalsreformen 1992. Grundaren Barbara Bergström, som skrivit boken ihop med sin man Hans Bergström, tidigare chefredaktör på Dagens Nyheter, hade tre fokusområden: det engelska språket, en trygg och ordningsam skolmiljö, och höga förväntningar på elevernas kunskaper och prestationer.

Det går att ha invändningar mot den första punkten. En studie från Skolverket visar exempelvis att elever som undervisas på engelska tappar i svenska. Men de två andra områdena utgör omsorgsfulla svar på den svenska skolans största misslyckanden de senaste decennierna. Det första är ordningsproblemen. I ett kapitel berättar en lärare om hur en helt vanlig skola hade sådana ordningsproblem att minst 10 minuter av varje lektion gick åt till att få igång undervisningen. Sett över en hel grundskoleperiod innebär det två-tre år av förlorad tid, utöver arbetsmiljöproblemen det skapar för både elever och lärare.

Det andra är den relativistiska kunskapssyn som präglat läroplanerna – den som dikterar att eleverna ska öva “generella färdigheter”, att samarbeta och tänka kreativt istället för att lära in fakta.

Det är därför ingen slump att Internationella Engelska Skolan lyckats bättre än de flesta. Idag går 24 000 elever i någon av koncernens 38 skolor, och ytterligare 160 000 barn står i kö. Efterfrågan på en skola med tydliga regler, belöningar till prestation, studiero och höga förväntningar är uppenbarligen stark. Men viktigast av allt gör eleverna bättre ifrån sig: resultaten på de nationella proven i årskurs 9 är exempelvis 20-30 procent bättre än i en genomsnittlig kommunal skola.

Man kan tycka att det svenska skolsystemet har mycket att lära av IES.

Skolans kvalitetssystem tar exempelvis inte hänsyn till betygens meritvärden eftersom det skapar incitament för betygsinflation – något som skulle behövas på nationell nivå.

Istället utmålas engelska skolan som ett skräckexempel på grund av sina vinster. “Provocerande”, sa utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) när IES delade ut 42 miljoner kr till sina aktieägare i augusti 2017. I juni röstar riksdagen om Reepalu-utredningens förslag om vinsttak – i praktiken vinstförbud – i välfärden.

Det skulle betyda att koncernens skolor – några av Sveriges bästa och mest ordningssamma – riskerar nedläggning.

Den svenska skolan har fortfarande mycket stora problem. Men få som har läst “Tough love” lär hålla med om att det fria skolvalet är ett av dem.

Mer läsning

Annons