Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Källkritik måste finnas med som en röd tråd i skolundervisningen

/
  • Inte alla skolor kan erbjuda en klassuppsättning datorer, något som påverkar i vilken utsträckning svenska elever använder internet i undervisningen.

Internetstiftelsen IIS publicerade på tisdagen en rapport om skolelever och internet. Det är tredje året i rad som stiftelsen undersöker just svenska skolelevers internetanvändande. Dessutom har lärare tillfrågats om hur de använder internet i undervisningen.

Annons

Resultatet tyder på att det råder stor ojämlikhet när det gäller vilken internetkunskap svenska elever får. Det beror dels på skolors olika tillgång till datorer, dels på enskilda lärares kunskap och engagemang.

I läroplanen för grundskolan från 2011 står att "eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt". Samt att "det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ":

Ändå visar "Eleverna och internet 2015" att så många som 52 procent av eleverna i åldern 11-16 år sällan eller aldrig talar i skolan om källkritik och hur man kan ta reda på vad som är sant och falskt på nätet. Så många som 66 procent talar aldrig i skolan om hur man kan skydda sig från mobbning på nätet. En rimlig tolkning av läroplanen är att båda dessa frågor ingår och är viktiga för att eleverna ska kunna orientera sig och kritiskt granska fakta. Bland de yngre eleverna förekommer dessa diskussioner ännu mer sällan.

Undersökningen visar samtidigt att så många som 69 procent av eleverna mellan 11 och 16 år varje vecka får i uppgift att internet för att utgöra sina skoluppgifter, och 83 procent publicerar sig någon gång själva på nätet i samband med skolarbetet.

Här finns ett uppenbart glapp i undervisningen. Det är rimligt och glädjande att internet i så hög grad används, men det är allvarligt och oroväckande att det samtidigt på många håll saknas grundläggande utbildning i metod och källkritik. Vid egna publiceringar är det dessutom viktigt att samtidigt undervisa barnen i grundläggande publicistik, så som hur upphovsrätten fungerar, etiska överväganden vid bildpublicering och analys av konsekvenser av olika publiceringar.

I dagens medielandskap som är i praktiken oändligt, spretigt och svårnavigerat är det extra viktigt att förstå grundläggande källkritik. På frågan om vad eleven gör om två sajter ger motstridig information svarade 60 procent av 13-16-åringarna att de oftast eller ibland inte alls bryr sig. Med den inställningen till källkritik är det inte så konstigt om falska rykten och propaganda får stor spridning och även uppfattas som sanningar. Det framgår inte riktigt hur dessa elever hanterar motstridiga uppgifter annat än att de inte bryr sig, men om man ska se till hur många vuxna gör så är det troligt att många väljer att tro på den information som ligger närmast de egna åsikterna eller den egna världsbilden.

Sådant ska inte accepteras i svensk skola. Stor informationstillgång kräver hög kompetens när det gäller urval och källkritik, och det borde finnas med som en röd tråd i all undervisning där internet används. Att endast höja ett varningens finger för Wikipedia duger inte.

Läs också:

Därför måste skolan lära ut journalistikens grunder

Mer läsning

Annons