Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan extra val låsa upp blocklåset?

/
  • Finansminister Magdalena Andersson och regeringen går mot en ny valrörelse.

En sex timmar sömning budgetdebatt avlöstes av en stridslysten statsminister som aviserar ett extra val i mars 2015. Efter regeringens historiska budgetnederlag och med ett löfte om att Sverigedemokraterna inte kan tillåtas diktera svensk politik och en tolkning om att de borgerliga partierna kan tänka sig att regera ihop med SD, går nu Stefan Löfven (S) till val tillsammans med Miljöpartiet.

Annons

En förbluffande slutsats av det senaste budgetdebaclet och någonstans inser man att samtalen med Allianspartierna varit allt annat än konstruktiva och försonliga. Men Miljöpartiet (och Vänsterpartiet) har ändå varit det röda skynket och anledningen till att Löfvens utsträckta händer möts med iskyla.

Budgetdebatten var en sorglig tillställning där viktig sakpolitik rabblades från partiernas ekonomiska talespersoner. Viss passion skymtade hos främst de ledamöter som begick premiär. Men de flesta kom med rent pliktskyldiga yrkanden på bifall till sina redan kända budgetförslag.

För med Sverigedemokraternas besked, att de tänker fälla varje regering som inte minskar invandringen, i färskt minne gick det självfallet inte att tänka på något annat.

Sålunda, en inte helt meningsfull budgetdebatt. Allra helst inte när positionerna låstes fast redan vid nattmanglingen. Visserligen är det så här demokratin ser ut i praktiken och inget steg som går att hoppa över.

Så i stället för ett fokus på jobben, fria vårdvalet, energisatsningar, statens finanser, pensioner och utbildningssatsningar, smiddes ränker i kulisserna. Och spekulationerna frodades vilt under eftermiddagen. Socialdemokraterna i krismöte.

En synbart trött och lite uppgiven finansminister Magdalena Andersson (S) ställde samma fråga till varje representant för Allianspartierna: Hur har de tänkt att Sverige ska styras i framtiden? Och hon fick samma kalla hand från samtliga: FP, M, C och KD vägrade vika från sitt eget budgetförslag med hänvisning till att regeringen måste ta ansvar för sin egen politik. Kanske med den bakomliggande idéen om att själva ta över makten när Stefan Löfven tvingas lämna in sin avskedsansökan

Men med vilket mandat ska Alliansen styra Sverige och få igenom sin politik i riksdagen? Finns en statsministerkandidat? Om Socialdemokraterna upplever att de just nu är SD:s gisslan, vad kallas det om Alliansen söker stöd hos SD? Är det över huvud taget tänkbart? För det finns väl förhoppningsvis ingen plan på att tillmötesgå SD:s krav på minskad invandring eller att köpa deras förklaringsmodell att en minskad invandring är lösningen på alla upptänkliga problem. Nog för att migrations- och integrationspolitiken skulle behöva en debatt, en finansierad plan och en samverkan mellan stat och kommun. Men det är för viktigt för att riksdagens invandringsfientliga parti ska ha något inflytande.

Ett extra val kan bli en lösning på det politiska limbot. Men går vi dit hän är det inte speciellt smickrande för de politiska partierna och få kan vinna på en sådan process. För väljarna och för alla som står utanför partipolitiken ter sig låsningarna i riksdagen obegripliga. I varje kommun i Sverige har man fått anpassa sig efter valresultatet och tråcklat ihop både möjliga och till synes omöjliga majoriteter. En stilla nåd att bedja om vore något slags besinning. Det är ingen fjäder i hatten att SD röstar för Alliansens budgetförslag. Det är heller ingen självklarhet att oppositionen ska komma med mössan i handen, utan att erbjudas betydande budgeteftergifter.

Även om ytterlighetspartierna tar stor plats i debatten så hör de flesta röstberättigade hemma i politikens mittfåra. Så varför kan inte mittenpartierna låsa upp blocklåset och bilda en stabil majoritetsregering?

När nu SD gjorde allvar av sitt hot och röstade för Alliansens budget svarade Stefan Löfven med att extra val ska utlysas den 29 december. Det finns alltså tid för de borgerliga partierna att söka upp honom och en liten fingerborg av hopp om en lösning på den parlamentariska krisen.

För vi vet alla vilket parti som vinner på ytterligare ett val. Förlorarna är förmodligen alla de som på något sätt förlorade redan i september.

Mer läsning

Annons