Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KD har redan haft sin ideologiska urladdning

/
  • Ebba Busch Thor, känd från SVT-serien Kommunpampar är en av huvudkandidaterna när KD ska välja Göran Hägglunds efterträdare.

En vecka efter att Göran Hägglund tog stora delar av sitt parti på sängen med sitt avgångsbesked har många hunnit beskriva det kommande partiledarvalet i Kristdemokraterna som ett ideologiskt vägval. En konservativ falang som vill ge partiet en tydligare högerprofil ställs mot Hägglunds mer allmänborgerliga linje, spekuleras det i.

Annons

Det troligaste är emellertid att man kommer att välja en kandidat som kan hålla ihop partiet. Det handlar inte bara om en överlevnadsinstinkt – visserligen en god egenskap när man lever vid riksdagsspärren – utan minst lika mycket om att KD redan har haft sin ideologiska urladdning.

Medan exempelvis folkpartisterna i åratal har längtat efter att få diskutera partiets inriktning, fick kristdemokraterna tillfället i samband med att Mats Odell utmanade Göran Hägglund om partiledarskapet i januari 2012.

Resultatet blev en fredlig samexistens mellan den frikyrkliga folkrörelsen och ungdomsförbundets konservativa ideologer. Det är också en anledning till att Hägglunds migrationsutspel, som bland annat inkluderade förslag om tillfälliga uppehållstillstånd, inte väckt något internt missnöje i ett parti som varit känt för sin humana flyktingpolitik.

Viljan att bevara den goda stämningen talar för att nästa KD-ledare antingen kommer att heta Acko Ankarberg, som är partisekreterare och känner partiets båda falanger väl, eller Jakob Forssmed, partiets ekonomisk-politiske talesperson som sägs vara Göran Hägglunds favorit.

Men även de konservativas frontfigur Ebba Busch Thor, kommunalråd i Uppsala och känd från SVT-serien Kommunpampar, lyfts fram som en person som skulle kunna hålla ihop partiet. Inte på grund av sina åsikter, utan tack vare en personlig popularitet som sträcker sig långt utanför det egna lägret.

Dessutom är det långt ifrån säkert att KD skulle kunna bli det parti till höger om Moderaterna, som många borgerliga debattörer önskar sig.

På pappret framstår det som en rimlig, och på många sätt önskvärd, strategi. Moderaternas rörelse mot mitten har lämnat många konservativa väljare ideologiskt hemlösa. En del har sökt sig till Sverigedemokraterna, medan andra av tradition har stannat kvar hos M.

Ett tydligare konservativt KD skulle dels kunna ge dessa väljare en naturlig hemvist, dels bidra till att hålla rent högerut och minska utrymmet för SD.

Men resonemanget bortser från Kristdemokraternas traditioner. Att locka SD-väljare till ett parti vars befintliga väljarkår har helt andra värderingar, inte minst vad gäller invandring, lär bli svårt. Även tanken på att KD över en natt skulle kunna befria sig från sina rötter i Smålands och Bohusläns starka frikyrklighet, som fortfarande präglar partiets medlemskår, förefaller orimligt.

Därmed lär även frågetecknen kring Kristdemokraternas inriktning och, indirekt, partiets existensberättigande leva vidare.

Mer läsning

Annons