Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kilometerskatten slår mot landsbygden

/
  • Regeringen vill införa en vägslitageskatt vilket i klartext blir en kilometerskatt eller lastbilsskatt.

Statsminister Stefan Löfven (S) och miljöminister Åsa Romson (MP) presenterade i dag, på Dagens Nyheters debattsida, ett förslag om att införa en "vägslitageskatt" som ett led i regeringens aviserade klimatreformer.

Annons

Bättre vore om den rödgröna regeringen faktiskt kallade förslaget för vad det är. Det handlar om en kilometerskatt eller lastbilsskatt där långa avstånd beskattas, oavsett utsläppsmängd från fordonet i fråga.

Det är med andra ord ett slag mot alla som transporterar gods längs vägnätet, och ju längre man färdas desto hårdare beskattas man. Detta oavsett om färden går med ett klimatsmart modernt fordon eller med en äldre lastbil. Skattens utformning skapar således inte några direkta incitament för att ställa om till ett grönare transportsystem.

Vägslitageskatten kommer att slå hårdast mot landsbygd och glesbygd, där avstånden i regel är långa och alternativa kommunikationsmedel inte finns. Exempelvis är det praktiskt taget omöjligt för skogsnäringen i inlandet att ställa om sina transporter till järnvägar och sjöfart, av förklarliga skäl. Räls och hav finns faktiskt inte på många ställen i Sverige för att uttrycka saken i klartext.

Det finns även anledning att undra hur regeringens feltänk med den avståndsbaserade vägslitageskatten faktiskt kommer att slå. Storföretagen med finansiella muskler har bättre möjligheter att ställa om sina transporter än mindre företag. Dessutom kan större företag styra bort utgifterna genom att lägga kostnadsökningarna på underleverantörer, kunder och konsumenter. Men för exempelvis mindre åkerier, med redan tajta marginaler och tunga lån, riskerar skatten slå direkt mot lönsamheten då de knappast har samma möjligheter att kompensera för pålagorna.

Märklig är även Stefan Löfvens och Åsa Romsons åsikt om att "de ekonomiska styrmedel som gör det dyrare att smutsa ner och billigare att vara miljövän behöver förstärkas", som att någon som transporterar gods långa avstånd medvetet skulle vilja smutsa ned. Utsläppen är ju blott en konsekvens av hur transportsystemet är uppbyggt och i många fall ett resultat av bristen på alternativa kommunikationsmöjligheter. Sådana formuleringar kommer knappast att bidra till en konstruktiv dialog med de näringar som nu riskerar få hårda skattepåslag.

Vägslitageskatten kan även kritiseras utifrån ett fördelningspoliskt perspektiv när regeringen nu beskattar åkande på landsbygden och samtidigt lovar bättre kollektivtrafik – inne i städerna. Att regering vill investera i kollektivtrafiken i städerna, är lovvärt, men vad händer med de mindre orterna?

Det kommer dock att bli besvärligt för regeringen att baxa igenom sin nya skatt utan att det blir bråkigt i riksdagen. Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström gör dock bedömningen att skattehöjningen blir svår att stoppa givet dagens regelverk och praxis.

Klart är i varje fall att förslaget om en vägslitageskatt kommer att reta en hel del människor på landsbygden runtom i Sverige.

Så någonting har i alla fall regeringen lyckats med.

Mer läsning

Annons