Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kraftfull politiker och bekännande människa

Annons
Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare 1953-1961, är en av 1900-talets internationellt mest kända svenskar. Han har med tiden kommit att bli en symbol för ett uppoffrande, idealistiskt fredsarbete under några av kalla krigets frostigaste perioder, och hans namn är en ständigt återkommande referens i debatten om FN:s uppgift och framtid. På hundraårsdagen av hans födelse kan det vara värt att kort reflektera kring varför.

Genom ihärdig diplomati under massmedias radarkontroller bidrog han 1955 starkt till att få amerikanska piloter frigivna som suttit i kinesisk fångenskap sedan Koreakrigets början 1950. Det var ett av de första tillfällen när FN genom en konkret insats uppnådde resultat för avspänning och mänskliga rättigheter. Året efter, i samband med Suezkrisen, etablerade Hammarskjöld en av FN:s sedan dess mest använda strategier för framgångsrik konflikthantering, genom att driva fram insättandet och accepterandet av en fredsbevarande FN-styrka i Suez. Kongokrisen 1960 blev Hammarskjölds sista stora insats när han, delvis i hård konflikt med Sovjetunionen, arbetade för att, genom fredsbevarande styrkor, begränsa stormakternas inblandning i krisen.

Hammarskjölds agerande under Kongokrisen sammanfattar hans linje och insats som generalsekretare. Det var han som tydligast inom FN slog fast att fredsförebyggande diplomati och fredsbevarande styrkor var det bästa sättet att undvika våldseskalering i konfliktområden. Och han arbetade under de åtta åren i FN:s ledning för att stärka generalsekreterarens roll gentemot de enskilda medlemsländerna och för att arbeta in ett internationellt, gränsöverskridande tänkande inom FN-byråkratin, vilken då som nu hotade att fastna i nationella motsättningar och prestige. När han dog i en flygolycka i nuvarande Zambia i september 1961 pågick debatten kring hans strategi för ett självständigare FN fortfarande för fullt. Med tiden har hans linje vunnit genomslag.

Hammarskjöld har också fått kritik för att ha misslyckats vid viktiga tillfällen. Ungernupproret 1956 blev en smärtsam påminnelse om vad lite FN trots allt kunde göra när en stormakt handlade beslutsamt. Men Hammarskjöld var inte enbart internationell diplomat. I Sverige har kanske Dag Hammarskjöld de senaste decennierna mer uppmärksammats som kristen författare och tänkare, än som fredsstiftare. Hans postuma tankebok Vägmärken, där han utvecklar sin religiösa tro och livshållning, är en av 1900-talets svenska litterära klassiker. Det som gjort Vägmärken till en sådan viktig bok är det ovanliga i att en ledande politiker blottar sina inre tankar för omvärlden, och ger en glimt av de djupare reflexionerna bakom de konkreta handlingarna. Den kombinationen, av kraftfull politiker och bekännande människa, bidrar till att Dag Hammarskjöld förblir aktuell ännu 44 år efter sin död.

Mer läsning

Annons