Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kunskapens fiender

Annons
Skolverket vill att fler elever skall nå målen i skolan en from förhoppning ingen människa med vett och sans i behåll gärna kan säga emot. Som några steg på vägen mot detta mål välkomnar vi Skolverkets idéer om tidigare betyg, en uppgradering av lärarnas kompetens och att så kallade nationella prov inför redan i grundskolans tredje årskurs. Det sista för att tidigt fånga upp elever som behöver mer stöd och hjälp.
Ur detta perspektiv är det lindrigt uttryckt häpnadsväckande att en majoritet av delegaterna på den socialdemokratiska kongressen igår sade nej till nationella prov i årskurs tre, något som skolminister Ibrahim Baylan faktiskt förordat. Rörelsen tycks nu en gång för alla ha övergivit sina klassiska bildningsideal. Trösten i denna kunskapsfientliga bedrövelse är att en borgerlig regering ändå kan införa sådana reformer i.
Jan Björklund (fp), ordförande i Allians för Sveriges utbildningspolitiska grupp, utmanade igår skolminister Baylan på debatt om hur dagens regering vill lyfta skolan ur den \"kris\" den befinner sig i. Vi tycker nästan synd om skolminister Baylan, för i en sådan debatt skulle ju han tvingas att försvara en politik han uppenbarligen inte står för.
Begreppet \"kris i skolan\" är ingen överdrift. Det börjar redan i de lägsta årskurserna när en del barn halkar närmast ohjälpligt efter i undervisningen. Resultaten visar sig med förfärande tydlighet i årskurs nio där var tionde elev inte klarar att nå behörighet till gymnasiet, det visar sig när allt fler ungdomar efter den lagstadgade grundskolan inte klarar av att läsa, skriva och räkna ordentligt. Hur skall dessa blivande vuxna ta sig fram i ett samhälle där kraven på kunskap ökar för var dag som går?
Det är ett anständighetskrav att ett demokratiskt samhälle gör sitt yttersta för det uppväxande släktet, men så är inte fallet i dag. När färre lärare och färre vuxna finns på plats efter nedskärningarna i skolans värld innebär det att fler elever lämnas ensamma att klara sig så gott det går på egen hand. Utgången är given: barn som har det lätt för sig, barn som får ett starkt stöd hemifrån, kommer också fortsättningsvis klara av att tillgodogöra sig nödvändiga kunskaper och bildning under skoltiden. Omvänt gäller den skoningslösa logiken att svagare elever och/eller elever som av olika skäl inte har samma stöd från vuxna i sin hemmiljö slås ut.
Konsekvenserna både på individnivå och för det samhälle som vill kalla sig kunskapsbaserat kan på sikt bli katastrofala.

\"Vi tycker nästan synd om skolminister Baylan

Mer läsning

Annons