Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lagligt bindande klimatavtal?

/
  • Frågan om hur länder som inte följer Kyotoprotokollet ska bestraffas är en politiskt het potatis.

Annons
I månadsskiftet samlas ledare från världens länder på nytt för att förhandla om hur de ska tackla globala klimatförändringar. Klimatmötet i Montreal blir det första sedan Kyotoavtalet trädde i kraft i februari i år. Trots att avtalet redan är bindande för dess deltagarländer väntas en av de stora frågorna bli om också avtalets straffmekanism ska bli ytterligare bindande genom ett tillägg till Kyotoprotokollet.
Konsekvenserna för de parter som inte uppfyller sina åtaganden under Kyotoavtalet formulerades i Marrakech 2001 och väntas bli slutgiltigt antagna i Montreal. Det finns tre konsekvenser:
För varje ton koldioxidutsläpp som ett land överskrider sin kvot med under första åtagandeperiod (2008-2012) ska 1,3 ton dras bort från landets tillåtna kvot under nästa period (2012-2016). Landet måste i en rapport förklara varför det inte nått sina mål och beskriva detaljerat hur detta ska åtgärdas. Landet kan även bli fråntaget rätten att handla med utsläppsrättigheter.
Frågan är nu hur konsekvenserna ska antas. Antingen fattas beslutet enligt praxis under mötet eller så skrivs ett avtalstillägg som måste ratificeras separat. Det senare alternativet skulle göra avtalet bindande i den meningen att länder som ratificerat tillägget men inte följer avtalet kan dras inför domstol.
Den så kallade paraplygruppen, bestående av Australien, Kanada, Island, Japan, Nya Zeeland, Norge, Ryssland och USA, har länge motsatt sig att avtalet ska göras bindande.
Gruppen utvecklingsländer, G77, har sedan dess tryckt på för ett tillägg, då detta skulle vara ett yttersta bevis på västländernas avsikt att respektera avtalet. För EU blir det svårt att argumentera mot detta utan att ge sken av bristande engagemang. Särskilt svårt blir detta då Tony Blair vid flera tillfällen nyligen har uttryckt sin tveksamhet till Kyotoavtalets andra åtagandeperiod. Detta är onekligen en politiskt het potatis, men ur juridisk synvinkel gör det ingen större skillnad.
Kyotoavtalets deltagarländer har redan åtagit sig att följa avtalet i det ögonblick de ratificerade det. Dessa länder är bundna enligt internationell rätt att följa avtalet eller gå ur det. Om exempelvis Sverige inte skulle klara sina åtaganden skulle konsekvenserna automatiskt utlösas även utan ett lagligt bindande tillägg.
Ett tillägg till Kyotoavtalet skulle vara en politisk manifestation och tydligt markera ländernas avsikt att respektera avtalet men inte göra någon praktisk skillnad. Avtalets konsekvenser är incitament nog för länderna att ta ansvar för vad de lovat.
Kyotoavtalet är emellertid redan idag det i särklass mest kraftfulla internationella miljöavtalet. I en internationell förhandling borde kanske fokus hellre ligga på att förhandla om mer avgörande frågor, till exempel Kyotoavtalets framtid.

Mer läsning

Annons