Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstingets skuld: 3 miljarder

Annons
Det ser ut som om tre landsting inte kommer att klara kraven på balans i sin ekonomi i år. Det framgår av tidningen Dagens Samhälles genomgång av finanserna. Västernorrlands utgör tyvärr ett av dessa tre. Hela landstingssektorn kommer att gå med plus i år, men det är stora skillnader mellan olika landsändar. I Stockholms län har man helt sonika "tänkt" bort sin stora underskott genom att hänvisa till "synnerliga skäl". Stockholms läns landsting har höjt skatten i två omgångar under sedan 2002 och dessutom genomfört stora besparingsprogram. Ändå har det inte räckt till, utan det samlade underskottet uppgår till cirka tio miljarder kronor. Och det kommer att ta många år innan man lyckas göra något åt detta.
Men även Region Skåne har problem och det framstår som en märklig situation när två stora landsting, med ett skatteunderlag som växer och en i övrigt gynnsam utveckling, inte klarar att driva verksamheten så att den går ihop. Dessutom är det allmänna ekonomiska läget ganska gott. Det är något grundläggande fel när landstingen då bara med nöd och näppe klarar sig, frågan blir hur skall bli när ekonomin vänder nedåt? Faktum är att ekonomin i landstingen och kommunerna är bräcklig, detta trots vad statsministern och finansministern än säger.
Blir det då aldrig slut på besparingsprogrammen? Nej, knappast, vi får räkna med fortsatt hård press på all verksamhet i kommuner och i landsting att hoppas på att en annan regional indelning skulle lösa problemen är ingenting annat än en illusion.
Det finns inga reserver att ta av. Pensionsskulderna, som ju handlar om gamla försyndelser, blir en allt större utmaning då pensionsavgångarna sätter fart under senare delen av detta årtionde. Då skall landstingen dessutom rekrytera nya medarbetare som ersättning för den personal som slutar. Enbart i Västernorrland handlar det om en skuld på över tre miljarder kronor, som läggs på alla andra åtaganden som skall klara av.
I vårt grannlandsting i Jämtland har de förtroendevalda revisorerna reagerat mot den, enligt dem, alltför stora fokuseringen på ekonomin. Revisionsordföranden Lennart Ledin säger i Dagens Samhälle att huvudfrågan inte får vara balans i ekonomin, utan det är vården och servicen till länets medborgare som måste vara det viktigaste.
Utan en närmare analys låter detta uttalande bra, men problemet är ju att verkligheten inte går att tänka bort. Valet är tufft. Om verksamheten drivs med underskott så betyder det att notan skickas till framtidens skattebetalare och medborgare. Det är i grunden en mycket osolidarisk politik.

" Notan skickas till framtidens skattebetalare

Mer läsning

Annons