Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

LEDARE: Bondförnuft om jobben

/
  • Emil Källström, Centerpartiets ekonomisk-politisk talesperson

I dag är det dagligen över 800 000 personer i arbetsför ålder som inte arbetar. Hundratusentals personer med potential att bidra till arbetsmarknaden om de bara skulle kunna skaffa sig ett jobb.

Annons

Politiken skapar inte jobb, det är det företagen som gör. Men politik kan skapa förbättrade chanser till jobbskapande och jobbchanser.

Efter fyra timmars diskussion klubbade Centerpartiet under lördagen igenom sitt nya program för att skapa fler jobb enligt den centertypiska devisen "vi skördar vad vi sår". Hur sår man för en diger skörd av nya jobb? Att på Löfvenskt manér göra det mindre lönsamt att ta ett jobb i kombination med att det ska bli dyrare att anställa är förstås fel väg att gå. Bättre vore att, enligt C:s föreslag, sänka trösklar och möjliggöra för företagen att anställa fler genom att göra det billigare att anställa.

En av politikens viktigaste utmaningar är att hitta sätt att krympa avståndet till arbetsmarknaden för de grupper som i dagsläget står en bra bit utanför; unga, utlandsfödda, lågutbildade, individer med funktionsnedsättningar och långtidsarbetslösa.

Sverige vill i huvudsak konkurrera med hög produktivitet, men den modellen passar inte alla – åtminstone inte i alla skeden i livet. Här talar statistiken sitt tydliga språk: Sverige har lägst andel jobb utan krav på gymnasiekompetens EU. För personer som saknar gymnasieutbildning är den svenska arbetsmarknaden allt annat än välkomnande.

Arbetslösheten för dem som inte gått ut gymnasiet är tre gånger så hög jämfört med dem som har en gymnasieutbildning. Våra höga lägstalöner gör att många enklare jobb konkurreras ut och det gör att lågutbildade får det svårare att komma in på arbetsmarknaden.

Det skulle finnas mycket stora möjligheter för tjänstesektorn att öka om det blev billigare att anställa. Och det vore en win-win: Att som arbetslös gå från bidrag till lön, ger också intjänade pengar på pensionskontot som i sig bidrar till ett liv utan bidragsberoende.

C:s föreslår att grupper i utanförskap ska få tillträde till yrkesintroduktionsanställningar, där man lär sig ett yrke och få hjälp av en handledare samtidigt som man jobbar och får lön bidrar till att möjliggöra för individer att höja sin produktivitet. I dag är bara unga aktuella för detta men utlandsfödda och långtidsarbetslösa skulle med fördel kunna få samma erbjudande. Här går det säkerligen att komma överens i alliansen om detta och synka förslaget med M:s förstajobbetförslag om en ny tidsbegränsad anställningsform för unga och nyanlända. Båda förslagen är håller på arbetslinjen - fler ska jobba och bidra och färre ska behöva tvingas gå på bidrag.

Frågan är om också Löfvenregeringen med sitt jobbanslag kommer våga jobba sig ur bidragsträsket för att komma närmare sitt jobbmål. Höstbudgeten pekade tyvärr i helt motsatt riktning. Men det är genom att fler jobbar och färre går på bidrag som man så småningom kan skörda; individen i form av högre produktivitet med tillhörande löneökning och intjänade pensionspoäng, samhället i form av ökade skatteintäkter att investera i välfärd.

Det är helt vanligt bondförnuft.

Mer läsning

Annons