Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lika oväntat som efterlängtat

/

Annons

Berlinmuren föll för 25 år sen. Lika oväntat som efterlängtat. Snart har den varit borta lika länge som den funnits. Det är bara några år dit. Fast järnridån fanns i över 40 år. Vi som växte upp då trodde nog lite till mans att den skulle bestå i vår livstid.

Det kalla kriget var ett misslyckande i sig. Det borde ha funnits sätt att bygga en fredligare väg med tanke på den oheliga allians som besegrade nazi-Tyskland.

Fast det går ju inte att bortse från att kommunismen i sin stalinistiska form var en diktatur av sällsynt förfärligt slag.

Den berättigade stolthet som segern i andra världskriget innebar, blev för många Sovjetmänniskor inget värd. Speciellt inte för den som inte var av rysk etnicitet då rysk nationalism förvärrade den paranoia som efter kriget kännetecknade Stalins diktatur.

Att kommunismen var ett fängelse är Berlinmuren den tydligaste symbolen för. Enpartistaten kom också där att misskreditera allt vad socialism heter.

När muren väl föll kom visserligen Socialdemokratin att bli någorlunda rekonstruerad i östra Tyskland. Partiet stod ju starkt i Västtyskland.

Men i Ryssland och de övriga länderna i gamla Sovjetunionen fick socialdemokratin ingen chans när nyliberalernas rövarkapitalism skapade en fattigdom som gjorde överlevnad till första prioritet. Socialismen var fullständigt misskrediterad.

Att då komma med en reformistisk socialdemokrati gick inte hem alls. Det ser vi nu var negativt även för oss.

Till detta bidrog de nationalistiska väckelser som raserade den i väst mycket underskattade mångkulturella union, som ändå hade byggts upp under många år, då ingen frågade efter om du var ukrainare, vitryss, uzbek, ryss eller tatar.

Nu är det nationalismen som regerar, och vi har ett fullständigt onödigt krig i Ukraina med orsaker som närmast bör jämföras med Jugoslaviens sammanbrott.

I Tyskland gick det bättre. Den mycket snabba sammanslagningen förvånade många av oss samtidigt som den ifrågasattes av många i östra Tyskland som ville bli av med diktaturen utan att behöva rasera de sociala landvinningar som fanns på diktaturens pluskonto. Också i väst fanns det de som tvekade.

Med facit i hand var det nog ändå bäst som skedde. Det finns stora skillnader kvar mellan östra och västra Tyskland. Men östtyskarna slapp den ekonomiska förnedring som ryssarna tvingades utstå i omvandlingen.

Nu när det gått 25 år efter murens slutliga sammanbrott, är det möjligt att Tyskland – i delstaten Thüringen – för första gången får en regering som leds av ett parti med rötter i den östtyska diktaturen.

Det är klart att det upprör den som en gång var fängslad för sina åsikters skull. Samtidigt måste man finna vägar att överbrygga den klyfta som finns kvar. Åren har gått. När detta parti nu valt reformismens väg måste det gå att finna lösningar.

Mer läsning

Annons