Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Makt och kontroll tvingas fram inför rädslan om mänsklig otillräcklighet

/

Låt inte rädslan inför vår sårbarhet motivera allt för inskränkande lagar om övervakning efter Paris.

Annons

När världen skakas av fruktansvärda terrorattacker, som det i Paris, reagerar vi alla med sorg och ilska. Det har kommit fram att två av gärningsmännen från dådet tidigare stod under bevakning från säkerhetstjänsten men att någon gjorde bedömningen att det inte längre var nödvändig. Ett felaktigt beslut. Men tyvärr sådant som händer vid polisarbete.

Detta faktum att vi alla ibland gör fel bedömningar bör inte få skrämma makthavare till att utöka sina egna befogenheter. Deras rädsla för sin egen mänskliga otillräcklighet kan uppvigla svagare sinnen till att dra åt kontrollen och tvinga till sig mer makt. En process som känslan av misslyckande kan utlösa och som vi bör se upp med. Att alla individer kan ta fel får inte användas som argument för att kontrollen över oss ska få öka bortom vad som är rimligt.

Efter Paris går nu både David Cameron i Storbritannien och ett antal ministrar från EU ut och kräver nya hårdare lagar, mer övervakning och mer kontroll. I Storbritannien finns redan lagar som tvingar operatörer för telefon och internet att spara kommunikationsdata och på polisens begäran, lämna ut denna. Nu vill Cameron att denna lag även ska gälla sociala medier samt sökhistorik. Med motiveringen det ska inte finnas någon form av kommunikation som vi inte kan läsa. Skulle dessa förslag bli verklighet skulle ett av Europas mäktigaste länder bli mer rigid än många diktaturer vad gäller övervakning av den egna befolkningen.

De förslag som EU ministrar, inklusive den svenske inrikesministern Anders Ygeman (S), nu lagt fram är även de mycket problematiska. En av de mer kontroversiella bitarna innebär att internetleverantörer på begäran ska blockera och ta bort visst material och vissa hemsidor. Exempelvis forum där islamister uppmuntrar varandra till terror.

Att makthavare ska kunna gå in och stänga ner hemsidor anser många är ett grovt brott mot yttrandefriheten, hur illa vi än tycker om innehållet på dessa. Ygeman menar att det inte kommer att påverka Sverige eftersom vi inte har befintliga lagar om att förbjuda vissa yttranden på samma sätt som många andra länder har. (Det är exempelvis ett brott att förneka förintelsen i Frankrike)

Detta är en syn som ifrågasätts av den svenska EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C). Han kommenterade Ygmans bortviftande med: Det är början på en process. Om han inte förstår det är det ett tecken på naivitet. En högst rimlig invändning, att EU ska få tycka till och stifta lagar som går emot medlemsländernas egen lagstiftning har redan visat sig problematiskt. Det finns risk för framtida påtryckningar och krav om ändring.

Det ska få finnas rimliga verktyg för polis och rättsväsende att bedriva spaning och övervakning av potentiellt farliga människor som misstänks planera brott. Men att låta politiker i affekt stifta nya hårdare lagar efter ett uppmärksammat terrordåd är fel väg. Risken är att vi begränsar vanliga medborgares frihet samtidigt som vi inte uppnår den perfekta värld som vi drömmer om. Den mänskliga faktorn kvarstår medens vi andra betalar priset.

Mer läsning

Annons