Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marcus Bohlin: Ett parti med 5 procent av rösterna är inte ett folkparti

/

Vänsterpartiet slopade i 1990-talets början ordet "kommunisterna" i partinamnet.

Annons

Det var helt enkelt inte länge särskilt gångbart att kalla sig kommunist i en tid när Berlinmuren föll och Sovjetunionen upplöstes.

Under vänstervågen på 1960-talet bytte Högerpartiet 1969 namn till det då mindre utmanande Moderata samlingspartiet.

Centerpartiet hette länge Bondeförbundet.

Ja i princip alla de partier som har en lång historia har vid något tillfälle bytt namn. Och nu är det på gång igen. Folkpartiet liberalerna ska – om partiets landsmöte inte har något att invända – hädanefter kort och gott heta Liberalerna. Kanske är det ännu en omvändelse under galgen? Ett parti som i senaste valet fick 5,42 procent av rösterna är inte mycket till ett folkparti.

Folkpartiets (jo, partiet heter fortfarande så) ledare Jan Björklund skriver på debattplats i Dagens Nyheter: "Behovet av ideologisk tydlighet och reformer framburna av liberala värderingar är starkare än någonsin."

Som liberal debattör är det enkelt att instämma. Men man måste också tillägga att det inte bara får bli ord. Folkpartiet har på många områden blivit omsprungna av Centerpartiet när det gäller att vara riksdagens mest liberala parti. Detta samtidigt som Centerpartiet inte helt har skakat av sig sitt arv som ett intresseparti för bönderna, det var till exempel inte alltför länge sedan som partiet argumenterade för att EU skulle stödköpa mer mjölk och smör för att hålla uppe priserna på mejeriprodukter. En föga liberal politik.

De nya Liberalerna bör också tänka på vilka frågor de väljer att lyfta fram som sina profilfrågor. Det bör finnas en röd tråd – en tydlig ideologisk linje – för varför just dessa frågor drivs av ett liberalt parti. Det har varit lite si och så med det hittills. Att Folkpartiet har betonat skolfrågorna hårt är bra, även om innehållet ibland går att ifrågasätta. Utbildning är en viktig liberal fråga. Jämställdhet likaså. Men vad gör till exempel kärnkraft – vad man än tycker om dess existens – till en viktig liberal fråga?

Vill Folkpartiet/Liberalerna i framtiden bli ett tydligare och mer ideologisk liberalt parti bör det gå tillbaka till rötterna och fundera på vad som är kärnan i liberalismen och applicera dessa grundvärden på de samhällsproblem och utmaningar som samhället står inför i dag.

Mer läsning

Annons