Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marcus Bohlin: När ska riksbanken förstå att en ekonomi i högkonjunktur inte behöver minusränta?

Annons

Riksbanken besked på onsdagen om att räntan lämnas oförändrad på minus 0,5 procent var väntat. Det är viktigt att riksbanken är tydlig med hur de ser på ekonomin och hur de räknar med att räntan kommer att utvecklas över tid, så att höja räntan utan att ha kommunicerat detta till marknaden i förväg vore oklokt. Ändå är onsdagens besked problematiskt.

Vice riksbankschefen Per Jansson presenterade på onsdagens det senaste räntebeskedet. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Den svenska ekonomin går på högvarv: Tillväxten är god, sysselsättningen är hög och inflationen ligger nära riksbankens mål på 2 procent. Riksbanksdirektionen var inte enig i sitt beslut. Vice riksbankschef Henry Ohlsson argumenterade för att räntan skulle höjas med 25 punkter till minus 0,25 redan nu. Det är lätt att hålla med Ohlsson.

Risken är att konjunkturen redan är på väg att avmattas innan riksbanken ens har lyckats föra tillbaka räntan till 0.

Det är inte rimligt att riksbanken i rådande konjunkturläge fortsätter att driva en penningpolitik anpassad för en krisande ekonomi i akut behov av en energiinjektion. Innan finanskrisen slog till 2008 låg reporäntan på 4,75 procent. Nu har vi minusränta på toppen av en högkonjunktur.

Riksbankens prognos är att räntan kommer att börja höjas under andra halvåret 2018. Enligt den prognostiserade räntebanan kommer det att ske i små steg och i långsam takt. Risken är alltså att konjunkturen redan är på väg att avmattas innan riksbanken ens har lyckats föra tillbaka räntan till 0. Mer normala räntor lär det dröja flera år innan vi kommer att få se.

Att ta införa negativ ränta är ett penningpolitiskt experiment som vi ännu inte har sett de långsiktiga effekterna av.

Riksbankens totala och ensidiga fokus på prisstabilitet – definierat som 2 procents inflation mätt med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) – riskerar att leda till en situation där vi befinner oss i en konjunkturnedgång samtidigt som riksbankens händer redan är bakbundna. Det kan förstås inte uteslutas att riksbanken i ett sådant läge kan tänka sig att fortsätta att sänka räntan ytterligare…

Att ta ner räntan till 0 – och än mer att införa negativ ränta – är ett penningpolitiskt experiment som vi ännu inte har sett de långsiktiga effekterna av. Det finns goda skäl att vara orolig för hur detta experiment kommer att sluta. Särskilt när denna extrema krisåtgärd inte avvecklas ens när ekonomin går för full maskin.

 Du har läst en ledartext av Marcus Bohlin som är politisk redaktör på Sundsvalls Tidning (lib).

Du kan följa Marcus antingen på Facebook eller Twitter eller läsa fler ledare på ST.nu.

Mer läsning

Annons