Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marknadsekonomins vänner kan inte agera som en bidragshöger

/

Synen på marknadsekonomin och det privata näringslivet har varit en klassisk skiljelinje i svensk politik. Så är det i någon mening fortfarande.

Annons

Grundinställningen till det privata näringslivet sätter ramarna för vad som anses politiskt möjligt och önskvärt. Är företagen och deras vinster ett nödvändigt ont, en kassako åt staten? Eller har näringslivet ett högre värde, kanske till och med ett egenvärde?

I en mycket läsvärd gästledare i Svenska Dagbladet (4/8) konstaterar Fredrik Johansson, som är kommunikationsrådgivare på pr-byrån Kreab och tillika styrelseledamot i Stiftelsen Fritt Näringsliv, att det verkliga problemet med artisten Timbuktus uppmärksammade Pride-tal knappast är rapparens handel och vandel. Problemet är i stället Timbuktus angrepp på näringslivet.

Detta näringsliv är det som skapar välstånd i samhället, påpekar Johansson. Därför blir det alltför defensivt att ge sken av att företagens hela poäng och nytta skulle vara att generera skatteintäkter, när dessa företag är nyttiga i sig själva. "Ett växande och framgångsrikt näringsliv ÄR 'folkets' intresse."

Så talar en högerman med pondus, men hans röst ekar ganska ensam.

Fredrik Johansson efterlyser ett paradigmskifte i näringslivets opinionsbildning och i samhällsdebatten i stort. Ett skifte som gör frågan hur vi ska få fler företag centralare än frågan hur mycket skatt företagen kan betala.

I grunden tycker nog de flesta borgerligt sinnade och även de flesta liberaler att Johansson har en viktig poäng, men likväl existerar det ingen enad front av det slag som kanske skulle behövas för att få till ett paradigmskifte. För få tar debatten på ett effektivt sätt.

Det kan säkert finnas olika förklaringar till detta. Fredrik Johansson själv fördjupar sig inte i just detta, men han nämner fenomenet med debattörer som – med liberalen Johan Norbergs terminologi – agerar som opinionsföljare snarare än som opinionsbildare. Men detta är på sin höjd en delförklaring.

Om den allt överskuggande drivkraften för borgerligt eller liberalt engagemang vore att lobba för kapitalism och för näringslivet, skulle opinionsbildningen se annorlunda ut. Men man kan faktiskt hysa uppfattningen att ett fritt dynamiskt näringsliv är livsviktigt, och samtidigt behålla en socialliberal kompass – som innebär att det liberala engagemanget endast delvis får utlopp i näringslivshögerns klassiska paradgrenar.

Oviljan att ta varandra i händerna och ställa sig på samma barrikad kan också ha en del att göra med hur näringslivets intresseorganisationer och de borgerliga partierna själva har agerat. Visst har den opinionsbildning som borde övertyga folk om näringslivets betydelse understundom varit alltför defensiv, men har den inte också bitvis varit direkt kontraproduktiv?

Den som vill se goda strukturella villkor för företagande kanske inte precis blir lockad av en strategi som till stora delar tycks handla om att först plocka in skatt från företagen, för att sedan kunna agera som alla goda gåvors givare gentemot vissa utvalda branscher. Och om man tycker att skattetrycket ska vara så lågt som möjligt kanske man har svårt att svälja att företag som driver asylboenden plockar ut stora vinster samtidigt som kvaliteten är dokumenterat usel.

Vill man upplysa om företagens betydelse blir det smått kontraproduktivt att skapa nya skattefinansierade kvasimarknader utan att samtidigt se till att det finns ramar och regler som säkerställer att det blir pang för skattepengarna. Det är sant att företagen inte finns till för att finansiera offentlig sektor, men de finns heller inte till för att konsumera skattepengar.

Summa summarum är det nog inte bara socialliberalerna som behöver ta en funderare. En "bidragshöger", som tycks vara lite väl intresserad av att köpa sig röster för andras pengar, riskerar att göra större skada än nytta när det gäller att höja medvetenheten om näringslivets betydelse och marknadsekonomins överlägsenhet.

Mer läsning

Annons