Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Misstankar om antiziganism har mötts av tystnad

/
  • Polisstyrelsens ordförande och den tilltänkta talmannen i riksdagen, Susanne Eberstein (S).

Strax innan riksdagsvalet gjorde Stefan Löfven (S) bort sig i direktsänd radio. När Socialdemokraternas partiledare skulle uttala sig i den så kallade tiggerifrågan kallade han romer för zigenare vid mer än ett tillfälle.

Annons

Eftersom zigenare i dag betraktas som ett nedsättande ord för gruppen romer så fick partiledaren snabbt be om ursäkt för sina bedrövliga ordval, som naturligtvis inte anstår en blivande statsminister.

Men Stefan Löfven är som bekant inte ensam om att inte visa gruppen romer något större intresse, och tyvärr finns ett rykande hett exempel väldigt nära oss. Kommissionen mot antiziganism kräver nämligen nu en förklaring av polismyndigheten i Västernorrland efter att polisen i somras gick ut med ett pressmeddelande med signalementsbeskrivningen "romskt utseende" efter ett bostadsinbrott i Härnösand.

Man kan se saken som en isolerad företeelse, men också sätta saken i ett större sammanhang. Frågan som vilar i luften är vad polisen egentligen avser med den tveksamma formuleringen "romskt utseende" (något generiskt sådant finns inte) och vilka signaler som polisen därmed sänder till allmänheten när man beskriver en misstänkt gärningsman på detta sätt.

Det är i allra högsta grad befogade och aktuella frågor med tanke på den senaste stora rättskandalen i Sverige, då Dagens Nyheter och reportern Niklas Orrenius kunde avslöja att svensk polis upprättat ett olagligt register över tusentals romer där till och med barn och avlidna hade registrerats. Den nya kommissionen mot antiziganism är i mångt och mycket en reaktion på detta.

Kommissionens intresse för den västernorrländska polisens agerande borde vara en väckarklocka för länet. Men noterbart är att ingen politisk företrädare i Västernorrland tycks ha brytt sig om fallet. Det finns inga uttalanden, pressmeddelanden eller andra utspel som tyder på detta. I stället har misstankarna om antiziganism mötts av tystnad från de politiska leden.

När frågorna från kommissionen var uppe som en informationspunkt under polisstyrelsens sammanträde 25 augusti föranledde det ingen debatt, i alla fall inte om man utgår från protokollet. Oro för antiziganism inom myndigheten vekar helt enkelt inte engagera ledamöterna tillräckligt mycket, vilket är väldigt synd och djupt beklagligt.

Här hade inte minst polisstyrelsens ordförande och den tilltänkta talmannen i riksdagen, Susanne Eberstein (S), haft stora möjligheter att göra en insats och upprätta sitt partis anseende som förkämpar för den utsatta minoriteten.

En tydlig signal från Eberstein att S inte accepterar antiziganism hade betytt mycket för att överbrygga den förtroendeklyfta som finns mellan den romska gruppen och samhället i övrigt.

Frågan är dock om Susanne Eberstein nu kommer att ta den chansen eller om Socialdemokraternas intresse för gruppen romer och deras rättigheter endast sträcker sig så pass långt som till att krishantera efter att partiledaren gjort bort sig i radio. Det återstår att se.

Mer läsning

Annons