Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När kommer tåget, Sjöstedt?

/

Här i dagarna har den rödgröna regeringen tillsammans med Vänsterpartiet släppt en rad förslag som kommer att ingå som skrivningar i den kommande statsbudgeten på fredag.

Annons

I går var det partiledaren Jonas Sjöstedt (V) tur att presentera regeringens stora Norrlandssatsning. Det blev ett löfte om att Norrbotniabanan, kustjärnvägen som sträcker sig mellan Umeå och Luleå, ska byggas.

Det preliminära beskedet är att sträckan kommer gå loss på drygt 27 miljarder eller en miljard kronor för varje mil ny räls.

Det är med andra ord inga egentliga nyheter från vad alliansregeringen lovade i samband med valrörelsen. Men glädjande är att finns en bred politisk enighet kring kustjärnvägen betydelse för landet och att frågan är förankrad hos den nya regeringen.

Med Norrbotniabanan på plats beräknas koldioxidutsläppen sjunka med cirka 80 000 ton per år om transporter flyttas till den nya banan, transportkostnaderna för godstrafiken kan minska med upp till 30 procent och restiderna för persontrafik kan halveras. Därtill byggs landet samman och Botniabanan får sin naturliga förlängning i norr.

Samtidigt som det finns anledning att glädjas åt Norrbotniabanan finns det skäl att vara orolig för att de rödgröna inte lämnat lika tydliga besked kring Ostkustbanan, dubbelspår mellan Gävle och Härnösand. Såväl Norrbotniabanan och Ostkustbanan behövs för att fullfölja den reella järnvägssatsningen som inleddes med Botniabanan, men som därefter stannat av.

Det bör även sägas att det är långt ifrån säkert att det går att ta Sjöstedts besked för givet. Innan tågen börjar rulla längs den norra delen av kustjärnvägen så finns alltid risk att det hela bromsas upp längs (järn)vägen, eftersom det hela tiden pågår ett förhandlingsspel kring infrastrukturinvesteringar. Många regioner slåss om statens begränsade resurser.

Det kommer krävas fortsatt intensivt arbete från såväl politiker och näringsliv i Norrland för att säkra att presenterade investeringar inte prioriteras bort. Framför allt eftersom beskedet som faktiskt gavs var att en byggstart först skulle ske inom ramen för nästkommande infrastrukturplan.

Det handlar alltså om en horisont på cirka tio år och mycket kan hända under den tiden.

Mer läsning

Annons