Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oklart om kosovos framtid.

/

Annons
Nu närmar sig sanningens minut för Kosovo. I förra veckan förklarade FN:s säkerhetsråd att förhandlingar kunde börja om provinsens framtida status. I nästa vecka väntas FN:s generalsekreterare utse den förre finländske presidenten Martti Ahtisaari till chefsförhandlare.
Sedan kriget tog slut för över sex år sedan har Kosovo, formellt fortfarande en provins i Serbien, styrts provisoriskt av FN. Länge vågade ingen ta i frågan om Kosovos framtid, då den kunde få återverkningar för resten av det oroliga Balkan. Det hette att Kosovo för att få diskutera sin framtida status måste uppfylla vissa grundläggande rättsliga och demokratiska krav.
I juni i år fick den norske diplomaten Kai Eide FN:s uppdrag att utreda om Kosovo var \"moget\" för förhandlingar. I början av oktober lämnade han sin rapport. Hans slutsats är att Kosovo åstadkommit en hel del men att mycket återstår. Man har kommit rätt långt när det gäller att bygga upp fungerande institutioner och de rättsliga ramarna för ekonomin och den nya lokala polisen fungerar hyfsat. Men det finns också stora brister, inte minst när det gäller minoriteternas rättigheter. I det till omkring 90 procent av albaner befolkade Kosovo törs många serber, som flydde i samband med kriget, inte återvända. Av dem som stannade anser många att de inte kan röra sig fritt. Det finns inte heller någon riktig vilja att komma tillrätta med minoritetsproblemen.
Till det kommer en utbredd kriminalitet med internationella förgreningar och en omfattande korruption. Allt detta är delvis en följd av det oklara läget ett område där man inte vet vem som kommer att styra i morgon avskräcker investerare men lockar brottslingar. Trots det menar Eide att förhandlingar om Kosovos framtid bör börja nu det är bara så läget kan förbättras.
Till att börja med lär inte albaner och serber mötas i direkta förhandlingar, eftersom de har så totalt motsatta åsikter. Serberna vill inte släppa Kosovo men kan tänka sig allt utom full självständighet för provinsen. Kosovoalbanerna kan bara tänka sig full självständighet. Det finns också albaner som anser att förhandlingar är onödiga, att man helt enkelt skulle utropa självständighet för Kosovo. Ett problem är att albanernas politiske ledare sedan många år, Ibrahim Rugova, är sjuk i cancer. Om han faller ifrån är det stor risk för en maktkamp.
Det internationella samfundet har som utgångspunkt att Kosovo inte ska delas, att man inte ska återgå till läget före 1999, att Kosovo inte ska ingå union med någon granne och att minoriteterna ska skyddas. Man talar också om en \"villkorad självständighet\", en form av \"provanställning\" för Kosovo, där vissa frågor under en period sköts av andra. Ett lockbete skulle kunna vara ett samtidigt EU-medlemskap för hela regionen, så att formella gränser förlorar i betydelse.

Mer läsning

Annons