Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Patrik Oksanen: Försvarsministrarnas sista spurt för fördjupad säkerhet skickar tydlig signal till Kreml

Det är sista chansen för två försvarsministrar att så gott det går att lappa hålen i det täcke som det innebär att stå utanför Nato. När Sverige och Finland undertecknade en avsiktsförklaring med USA under tisdagen i Washington så är det inte sannolikt att både Peter Hultqvist (S) och Jussi Niinistö (Blå) är kvar i sina roller om ett år.

Annons
Försvarsministrarna Peter Hultqvist (S) och Jussi Niinistö (Blå (som är en utbrytare ur Sannfinländarna efter en infekterad ordförandestrid) i samband med försvarsmaktsövningen Aurora i höstas.Foto: Anders Wiklund/ TT

Avsiktsförklaringen är en utvidgning och förstärkning av redan befintliga bilaterala försvarsavtal. Det övergripande syftet är att stärka banden mellan Natos starkaste medlem USA och de militärt alliansfria Finland och Sverige. Samtidigt är både Finland och Sverige en del i EU och omfattas av Lissabonfördraget 42.7 (Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga.)

Läs mer: Natodebatten hämmas av bristande kunskap

I en intervju med DN säger försvarsminister Peter Hultqvist att avtalet ”syftar till att öka stabiliteten. I den stabiliteten ingår också amerikansk närvaro på olika sätt”.

...löften om stora genombrott i att återupprätta Rysslands storhet

Avtalet är en tydlig signal till Kreml där president Putin svors in under måndagen för sin fjärde period som Federationens president med löften om stora genombrott i att återupprätta Rysslands storhet. Att avtalet USA-Sverige-Finland blir känt samma dag som Putins fjärde period inleds är inget som Kreml kommer att avfärda som en slump.

Från USA:s sida är samarbetet med Sverige och Finland viktigt eftersom det stärker Natos svaga östersjöflank och ger de Baltiska staterna ett bättre utgångsläge. Dessutom ger det stabilitet åt Arktisregionen där Ryssland expanderat sina militära anläggningar i en takt som utklassar alla andra länder. Närvaron och samarbetet ska alltså bidra till att avskräcka Putin-regimen från äventyrligheter i västerled.

Läs mer: Försvara oss lejon och tigrar tillsammans

Det nya trilaterala avtalet innebär konkret att det ska bli enklare att öva för USA, Sverige och Finland ihop. Länderna ska säkerställa att det inte blir konkurrenslägen vid övningsverksamhet och det ska också bli lättare att administrera övningarna. De tre länderna har övat ihop åtskilliga gånger; bland annat under försvarsmaktsövningen Aurora då både amerikanska och finländska förband var på Gotland. Det kan också spekuleras i om avtalet innehåller fördjupade informationsutbyten mellan länderna.

Trots att både det trilaterala och det bilaterala svensk-finländska samarbetet har gynnats av den goda personkemin mellan ministrarna så är den tiden obönhörligt på väg mot ett slut.

Avtalet har hållits under sträng sekretess fram tills undertecknandet tillkännagavs. Arbetet påbörjades redan i november när USA:s James Mattis mötte Niinistö och Hultqvist i Finland. För Peter Hultqvist (S) och Jussi Niinistö (Blå) har det varit angeläget att få vara med och säkerställa att avtalen går i hamn. Trots att både det trilaterala och det bilaterala svensk-finländska samarbetet har gynnats av den goda personkemin mellan ministrarna så är den tiden obönhörligt på väg mot ett slut.

Sverige går till val i september och Finland i april. Med rådande opinionslägen på båda sidor om Bottniska viken så är det osannolikt att båda finns kvar på sina poster om ett år. Dessutom kan det tilläggas att få amerikanska presidenter har bytt ministrar i den takt Trump avverkar sina närmaste. Nya och okända kapitel väntar alltså på att skrivas med nya aktörer.

Personkemin, som aldrig ska underskattas i internationella sammanhang, är dock flyktig i jämförelse med fördragsmässiga åtaganden mellan stater.

Personkemin, som aldrig ska underskattas i internationella sammanhang, är dock flyktig i jämförelse med fördragsmässiga åtaganden mellan stater. I klartext, jämfört med Nato-medlemskap. Den frågan lär varken Hultqvist eller Niinistö åstadkomma någon förändring av före valen.

I brist på vilja och möjlighet får Sverige och Finland nöja sig med det näst bästa; så nära samarbete med USA och med varandra som det går att komma utan Natos artikel 5.

Det är som att lappa hålen i täcket, istället för att använda ett täcke utan hål.

Detta är en ledartext av  Patrik Oksanen som skriver om säkerhetspolitik och försvar för flera av MittMedias liberala och centerpartistiska ledarsidor.  Patrik Oksanen är Hudiksvalls Tidnings (c) politiske redaktör och för närvarande tf politisk redaktör Östersunds-Posten (c).

Mer läsning

Annons