Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Patrik Oksanen: Regeringen missade chansen att stärka banden till London efter nervgasattacken

Sverige har missat två möjligheter att stärka sina band med Storbritannien. London har i många år varit Stockholms närmaste vän och allierade i EU, men med Brexit på väg finns det skäl att arbeta på att behålla en nära relation till Storbritannien.

Annons
Nervgasattacken mot Sergej Skripal och hans dotter i Salisbury har resulterat i 100 utvisade diplomat från 20 västländer. Foto: Steve Parsons/PA via AP

Det är i det ljuset som den svenska regeringens tillkortakommanden i Skripal-affären med nervgasattacken i Salisbury ska ses.

Den första missade möjligheten var efter att Storbritanniens premiärminister Theresa May höll ett tal i underhuset 12:e mars där hon konstaterade att det var ”högst troligt” att Ryssland låg bakom. Trots det dröjde det till kvällen den 14:e innan utrikesminister Margot Wallström (S) hunnit tala med sin brittiske kollega Boris Johnson om Sveriges stöd. Ett snabbare fördömande och ett samtal från Löfven till May hade stärkt banden till Storbritannien.

Den andra missade möjligheten kom med diplomatutvisningarna.

Det är den största massutvisningen av diplomater sedan Kalla Kriget. Sveriges bidrag är en utvisning.

20 länder utvisar över sammanlagt hundra ryska diplomater. Det är den största massutvisningen av diplomater sedan Kalla Kriget. Sveriges bidrag är en utvisning.

Och här var Sverige återigen sent ute med besked om att man var med. Till och med Finland hann meddela en utvisning före Sverige, trots koordination med grannlandet.

Statsminister Stefan Löfven höll ingen presskonferens under måndagen, till skillnad från Finlands president Sauli Niinistö.

I Finland valde också president Sauli Niinistö att hålla en presskonferens för att markera allvaret medan statsminister Löfven (S) skickade ett pressmeddelande och lät utrikesminister Margot Wallström (S) ta frågor utanför UD.

Bakom långsamheten kan anas svensk ängslighet och en vilja att vänta in andra. Det sker efter att Ryssland i ett officiellt uttalande pekade ut Sverige som möjlig producent av nervgiftet som användes på far och dotter Skripal.

Det lär också spela in att Sverige i tysthet utvisade två ryska diplomater under 2017. Något som fick indirekta rubriker först när Ryssland svarade med att utvisa två svenska diplomater från Moskva.

Samtidigt noteras hastighet, kommunikation och innehåll i åtgärderna, både från Sveriges närmaste grannländer och i Moskva.

Säpo har tidigare angett att omkring en tredjedel av den ryska ambassadens personal har täckbefattningar och i själva verket är underrättelseofficerare.

Säpo har tidigare angett att omkring en tredjedel av den ryska ambassadens personal har täckbefattningar och i själva verket är underrättelseofficerare. Uppskattningsvis har Ryssland omkring 90 ackrediterade diplomater i Sverige, vilket är omkring tre gånger så många som Sverige har i Ryssland.

Även om hundra utvisade diplomater/underrättelseofficerare i hela västvärlden är ett avbräck så går det att göra mer. Vill EU-länderna visa handlingskraft kan de införa en kvot på att Ryssland bara får ha 50 procent fler diplomater än EU. En sådan kvot skulle åstadkomma en bättre proportionalitet, och halvera den ryska ambassaden i Stockholm.

Men det som inte Georgien, Krim, MH17 och inblandningen av amerikanska valet klarat av tycks nu nervgiftet Novichuk i Salisbury ha åstadkommit. En gemensam problembild och början på ett gemensamt svar även om inte alla EU-länder utvisar diplomater.

Det här är inte början på slutet, men kanske väl slutet på början.

Detta är en ledartext av Patrik Oksanen, som skriver om säkerhets- och försvarspolitik för flera av MittMedia-koncernens liberala och centerpartistiska ledarsidor. Oksanen är till vardags politisk redaktör för Hudiksvalls Tidning (c).

Mer läsning

Annons