Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pojkar blir ratade män

/
  • Skillnaden mellan flickors och pojkars skolresultat är större i Sverige än i andra jämförbara länder.   

Inga elever kan undvika genus.

Annons

Skolans fokus på könets sociala betydelse är stort. Redan på Lärarhögskolan dissekeras hur könsstereotyper kan undvikas. Trots detta ökar skillnaden mellan flickors och pojkars skolresultat.

Flickor i årskurs nio får bättre resultat än pojkar på alla nationella prov, medan tre av tio pojkar har otillräckliga läskunskaper. Så många som var femte pojke når inte målen i matte, naturvetenskap och svenska (The Economist 7/3). 

Forskaren Arne Jernelöv vid Institutet för framtidsstudier varnade häromåret för att pojkars generella skolresultat är alarmerande låga. Enligt Jernelöv, som har skrivit rapporten Amazonia – den framtida värld där kvinnor styr, har svenska pojkar underpresterat sedan 1970-talet. 

Klyftan mellan könen är alltså inte ny, men den växer. Skillnaden är dessutom mer framträdande i Sverige än i andra jämförbara OECD-länder.

Att spela kort i kapprummet är inget som höjer betygen. I varje högstadieklass går i snitt två pojkar som missköter sig i skolan. De låga skolresultaten handlar om mer än socioekonomi, många pojkar anser helt enkelt att det är töntigt att läsa.

Pojkarnas brister är klassöverskridande. Även pojkar från tjänstemannahem presterar allt sämre. En av flera möjliga förklaringar kan vara att undervisningen har feminiserats. I takt med att antalet kvinnliga lärare har ökat, har pojkarnas skolresultat försämrats. Detta är ett samband som bör undersökas närmare.

Sju av tio som utexamineras från svenska universitet är kvinnor. De konsumerar mer kultur, lever hälsosammare och har fler nära relationer än män. Den kvinnliga dominansen på högskolan lär i förlängningen leda till ett bättre samhälle för båda könen. 

Men det ena könets framgång, får inte ske på bekostnad av det andra. Det finns en utbredd diskriminering mot pojkar i lågpresterande skolor, som riskerar att stärka en farlig självbild om att känna sig dömd på förhand. Om inte fler pojkar ska växa upp till ratade män, kan klyftan mellan könen inte bortförklaras med att pojkar har mer spring i benen.  

Ansvaret är statens, föräldrarnas – och pojkarnas. Vägarna in i läraryrket måste bli fler om lärarkåren ska få en jämnare könsbalans. Kravet på en formell legitimation gör det inte lättare för den manliga civilingenjören att jobba några år som fysik- och kemilärare, snarare tvärtom.

Huvudansvaret ligger dock i hemmen. Som vårdnadshavare till ett underpresterande barn går det inte att nöja sig med att fråga om läxan är gjord. För ett bättre skolresultat krävs hårt arbete, regelbunden läsning på fritiden och engagerade förebilder.

Mer läsning

Annons