Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Problem när allt färre ska försörja allt fler

/

Vi svenskar lever allt längre. Vi håller oss dessutom generellt sett friskare allt längre upp i åren.

Annons

Det är en positiv utveckling. Livet på ålderns höst är för många fullt av aktivitet, snarare än passivitet.

Samtidigt medför det utmaningar för pensionssystemet. För det faktum att vi blir äldre och friskare har inte medfört att vi jobbar längre. Detta vore inget att oroa sig för förutsatt att det strömmade in unga människor på arbetsmarknaden i en snabbare takt än vad äldre människor lämnar yrkeslivet. Problemet är att så inte är fallet.

För samtidigt som andelen äldre ökar så etablerar sig unga människor allt senare på arbetsmarknaden. Etableringsåldern, den ålder då 75 procent av en årskull befinner sig i arbete, är i dag 29 år. Det ska jämföras med att den 1990 låg på 21 år.

Sakta men säkert innebär det att allt färre personer i yrkesverksam ålder – normalt definierat som de personer som är mellan 20 och 64 år gamla – ska försörja en allt större del av befolkningen (dels de yngre som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden, dels de som har sitt yrkesliv bakom sig). Det är alltså inte så som ibland påstås att den som har pension har sparat ihop till den under sitt yrkesliv, så är pensionssystemet inte utformat. Den som är pensionär i dag betalade under sitt yrkesliv för de som då hade lämnat yrkeslivet liksom de som i dag är på arbetsmarknaden betalar för de som nu har lämnat den.

Det säger sig själv att detta är en stor utmaning. Men det finns förstås ett antal sätt att försöka möta utmaningen.

Vi måste till exempel försöka få upp den faktiska pensionsåldern, ett sätt är att intensifiera arbetsmiljöarbetet så att personer inte sliter ut sig och måste lämna yrkeslivet i förtid. Det är lätt att tala om att människor måste jobba längre, samtidigt vet vi att det finns en betydande grupp som redan i dag inte klarar av att jobba så länge som förväntas.

Att få unga människor att etablera sig på arbetsmarknaden tidigare är också eftersträvansvärt. Det är bra att unga människor i dag utbildar sig längre än tidigare generationer, men det går att snabba upp den högre utbildningen. Detta till exempel genom att införa ett treterminssystem på landets universitet och högskolor. Historiskt behövde de unga ofta jobb i jordbruket under sommarmånaderna. Men i takt med att vi har lämnat jordbrukssamhället så faller också argumentet för en längre sommarledighet. Om svenska studenter kunde studera fler månader per år så skulle tiden det tar att läsa in en högre utbildning kunna kortas.

När den norrländska tankesmedjan Framtidstanken förra veckan höll en debatt i Sundsvall så lyftes också invandringen fram som en möjlighet. Det förutsätter att integrationen förbättras så att fler invandrare kommer snabbare in på arbetsmarknaden. I genomsnitt tar det i dag sju år innan en nyanländ person har etablerat sig på arbetsmarknaden, det är alldeles för länge. Men som Jesper Strömbäck, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, konstaterade under debatten så är det ändå avsevärt kortare än de 29 år som det tar för unga personer att få rejält fotfäste på arbetsmarknaden. Att lyckas ta tillvara den resurs som de nyanlända utgör är viktigt för att möta den demografiska utmaningen.

Mer läsning

Annons