Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Putin och civilsamhället

Annons
Vladimir Putin älskar civilsamhället. Det brukar han ofta försäkra, senast under debatten om det nya lagförslaget om registrering av frivilligorganisationerna i Ryssland. Problemet är bara att för honom är civilsamhället någonting som måste kontrolleras av staten och skyddas mot \"utländskt inflytande\". Det är också därför Putin har skapat ett slags \"parallell-parlament\", kallat Offentliga kammaren, vars ledamöter har handplockats av honom själv. För honom handlar det om \"modernisering uppifrån\", en i grunden auktoritär modell som har tillämpats av många ryska makthavare före honom från Peter den store till Gorbatjov.
Vad Putin och de före detta KGB-tjänstemän som omger honom i Kreml inte har förstått är att ryssarna i gemen lever i en annan verklighet. Den kända ryska samhällsanalytikern Lilija Sjevtsova berättade vid ett Stockholmsbesök nyligen att en stor opinionsundersökning har visat att bara ungefär en fjärdedel av den ryska befolkningen klamrar sig fast vid stormaktsdrömmen och sätter militär styrka främst. Mellan 65 och 70 procent av de tillfrågade vill i första hand ha mer frihet för den enskilda människan.
Föreställningen att ryssarna är passiva, politiskt likgiltiga och därför \"inte mogna för demokrati i liberal mening\" stämmer helt enkelt inte med verkligheten. Det är snarare så att den ryska politiska eliten inte är mogen för demokrati, eller rättare sagt inte vågar lämna över bestämmanderätten till folket.
Bakom försöken att kontrollera frivilligorganisationerna och hindra dem att ta emot bidrag utifrån till sin verksamhet skymtar rädslan för att Ryssland skall drabbas av en stark folklig viljeyttring av samma typ som \"den orangefärgade revolutionen\" i Ukraina.
Samma misstro mot av statsmakterna oberoende verksamhet går igen i statens försök att få kontroll över massmedierna, i synnerhet televisionen. Faran med att uppifrån styra vad som skall rapporteras och på vilket sätt borde ha blivit synlig för makthavarna i Kreml redan i vintras. Då utlöste omläggningen av välfärdssystemet från gratisförmåner till kontantbidrag spontana demonstrationer runt om i landet av pensionärer och andra som drabbades. Styrkan i protesterna tog makthavarna på sängen och fick dem att i panik dra tillbaka stora delar av reformen. Då om inte förr borde de ha insett att det behövs oberoende massmedier och ett livaktigt, självstyrande civilsamhälle som kan kanalisera medborgarnas åsikter och önskemål till de styrande.
Nu säger Putin att Offentliga kammaren skall fungera som kontaktorgan mellan Kreml och \"samhället\". Men för säkerhets skull har han själv bestämt vilka som skall ingå i den här \"kammaren\". De är alla förträffliga och allmänt aktade personer men hur skall de kunna veta vad som rör sig i folkdjupet, om folket inte är betrott med att föra fram sina egna åsikter?

Mer läsning

Annons