Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Riksdagsspärren kan trassla till det

Annons

Låt fler röster "räknas"

Röstar väljaren på ett parti som kommer in i riksdagen?Foto: VLT:s arkiv

Nu är det mindre än två månader kvar till valet. Som vanligt spekuleras det om Kristdemokraterna ska klara fyraprocentsspärren. Men i en del opinionsmätningar har också Liberalerna och Miljöpartiet varit nära eller någon gång under spärrgränsen. Feministiskt initiativ har hamnat klart under 4 procent, men brukar ha stöd av åtminstone ett par procent.

Kanske blir det som det brukar. KD klarar sig med hjälp av taktikröster och L och MP hamnar en bit över spärren. Men finns det utrymme för taktikröstande i det här valet? Skulle alla de här fyra partierna hamna under spärren kommer sannolikt en bra bit över 10 procent av rösterna att inte påverka riksdagens sammansättning, och i den meningen inte "räknas".

Frågan om småpartispärr innebär en avvägning. Proportionella valsystem, där partierna får mandat som motsvarar hur många röster de får, leder till fler partier. Väldigt många partier riskerar handlingsförlamning och orimligt stort inflytande för småpartier. Det är motivet för en spärrgräns, som också finns i flera andra länder.

Frågan om småpartispärr innebär en avvägning.

Där finns också nackdelar med en spärr. Väljare kan tycka sig behöva taktikrösta, antingen för att rädda kvar ett parti eller för att inte kasta bort sin röst på ett parti som inte verkar klara spärrgränsen.

Spärren kan påverka vilka som får bilda regering, det är därför KD har fått taktikröster av borgerliga väljare. I Norge hade de rödgröna partierna fler röster, men de borgerliga fler mandat i det senaste valet. Två rödgröna partier hamnade just under spärrgränsen på fyra procent.

Nu har hotet från demokratiskt tveksamma högerpopulistiska partier tillkommit. Med en hög spärrgräns kan många röster "falla bort" och då kan ett parti få egen majoritet trots att det samlar långt ifrån hälften av rösterna. Så var det i Polen, där det regerande Lag och rättvisa har fått kritik för att urgröpa rättsväsendets oberoende. Partiet fick 37,5 procent av rösterna, en dryg tredjedel. Men det räckte ändå till egen majoritet. Valdeltagandet var dessutom bara 51 procent, mot 86 procent i Sverige.

Nu har hotet från demokratiskt tveksamma högerpopulistiska partier tillkommit. Med en hög spärrgräns kan många röster "falla bort" och då kan ett parti få egen majoritet trots att det samlar långt ifrån hälften av rösterna

Hur kom det sig? Polen har en spärrgräns på fem procent, men partier som ställer upp gemensamt måste få 8 procent för att få mandat. Förenade vänstern (sitter med S i EU-parlamentet) fick 7,5 procent, två andra partier 4,7 respektive 3,6 procent. Därutöver fanns ett antal "mikropartier, så allt som allt föll runt 17 procent av rösterna bort. Det räckte till att ge Lag och Rättvisa egen majoritet, trots att partiet bara fick en dryg tredjedel av den drygt halva del av väljarna som alls röstade.

Risken att partier som skulle kunna hota demokratins grundvärden kan få egen majoritet fast de är långt ifrån hälften av rösterna är värd att ta på större allvar. Fler partier ser ut att balansera på småpartispärren. Skälen att se över det svenska valsystemet har därför stärkts.

Risken att partier som skulle kunna hota demokratins grundvärden kan få egen majoritet fast de är långt ifrån hälften av rösterna är värd att ta på större allvar.

Småpartispärren bör behållas, men väljarna borde få rätt att rösta i andra hand på ett parti om förstahandsvalet inte kommer in. Det skulle ta bort motivet att taktikrösta och fler väljare skulle kunna påverka riksdagens sammansättning. Risken att ett parti får egen majoritet utan att ha uppemot hälften av rösterna skulle försvinna.

Förslaget har väckts förut, men hittills aldrig fått riktig aktualitet. Det är dags att agera innan bristerna i dagens valsystem blir uppenbara.

Anmäl text- och faktafel

Mer läsning

Annons