Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skyddsombud måste få ta plats

/

Annons

I går dog två byggnadsarbetare på Fortums värmeverksbygge i Stockholm. En tredje är i skrivande stund svårt skadad.

Hur kan det komma sig att 42 byggnadsarbetare dött på jobbet sen 2010?

En del ligger väl i jobbets natur. Lite fatalistiskt kan man säga att allt inte kan förutses. Fast det är inte en godtagbar ursäkt till politiska brister som att de borgerligas första åtgärd när de kom till makten var att lägga ner Arbetslivsinstitutet.

Det är ingen ursäkt till att Lavallagen utformades så att facken rätt att ta strid för kollektivavtal försämrades. Och det är ingen ursäkt för att inte arbeta för en nollvision mot dödsolyckor på jobbet, något som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vill tala med arbetsmarknadens parter om.

Byggnads första reaktion var att det berörda bygget saknar kollektivavtal. Ordförande Johan Lindholm menade att det ökar riskerna eftersom kollektivavtalet innehåller regler för hur skyddsarbetet ska skötas med skyddsronder och skyddsombud.

Nu försökte Fortum tillbakavisa uppgifterna att det skulle ha påverkat säkerheten. Men Lindholm kunde snabbt påvisa att facket inte kommit in just på den del av bygget där entreprenörerna saknar kollektivavtal.

Det är direkt skamligt att stora företag som Fotrum anser sig kunna agera på detta sätt. Här behövs både lagskärpning i form av en ändrad Lavallag och en annan attityd hos arbetsgivarna. I upphandlingarna måste krav på kollektivavtal ställas. Både för arbetarnas skydd och för den schyssta konkurrensens skull.

I ett lätt uppgivet konstaterande säger Byggnads ordförande till TT att om det gällt någon annan yrkesgrupp så hade det nu tillsatts kriskommissioner.

Det ligger nog en del i det. Men säkerheten måste förbättras på fler håll.

En positiv nyhet är att det äntligen finns forskare som ser de förvärrade säkerhetsproblemen på järnvägen.

Radions ekoredaktion uppger med hänvisning till Rebecca Forsberg, forskare i Umeå, att lokförare inte längre rapporterar fel och brister längs spåren som förr. Hon är rädd att känslan att kunden går före och att tågen måste gå i tid, ibland får gå före säkerheten.

Till detta bidrar också att det som rapporteras får dålig återkoppling, rapporter bollas mellan många olika instanser, samtidigt som många banarbetare är oerfarna. Trafikverket lovar bättring, men denna nya myndighet har inte särskilt stor trovärdighet kvar.

Ett exempel på hur snett allt gått är att lokförarnas skyddsombud inte längre får åka speciella skyddsronder på loken. Tidigare fanns ett högre säkerhetstänkande.

Ibland är orsaken till olyckor svaga länkar mellan olika aktörer, varnar Rebecca Forsberg på goda grunder.

Hon påpekar också att vi för varje tillbud närmar oss en allvarlig händelse. Låt det inte gå så långt, för personalens och resenärernas skull.

Mer läsning

Annons