Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Snedvridet perspektiv

Annons
SOM-institutet (samhälle, opinion och media) vid Göteborgs universitet har gått på djupet i en undersökning om medborgarnas syn på olika skatter. Nyligen presenterades ett smakprov på vad svenskar anser om skatternas nivå. I materialet finns intressanta siffror:

Bland annat är fler låginkomsttagare än höginkomsttagare positiva till sänka kommunalskatten. Medelinkomsttagare är i sin tur mer positiva till höjd skatt jämfört med hög- respektive låginkomsttagare. Det visar sig också närmare än hälften av vänsterpartisterna anser att kommunalskatten borde sänkas, bara tio procent av partiets sympatisörer anser att den kan höjas. 50 procent av miljöpartisterna ser sänkt kommunalskatt. Endast 5 procent vill höja. Bland socialdemokrater är siffrorna 49 procent för sänkning och 7 procent för en höjning. På andra sidan blockgränsen ser det ut som följer: 57 procent av centerväljarna anser att kommunalskatten bör sänkas. 6 procent kan tänka sig en höjning. Bland folkpartister är talen 56 procent för sänkning och 5 procent för höjning. 4 procent av kristdemokratiska sympatisörer kan tänka sig högre kommunalskatt, men 65 procent ser en sänkning. Bara två av tio moderater går med på högre kommunalskatt. 69 procent vill sänka.

Poängen är inte de enskilda nivåerna och procentsatserna, utan storleksrelationen mellan dem som är för respektive mot höjd kommunalskatt. Höger-vänster perspektivet finns givetvis, men frågan är mer komplicerad än så. Länge var det en vänsterståndpunkt att hålla emot kommunalskattehöjningar eftersom den skatten i högre grad än andra betalas av människor med lägre inkomster. Den debatten hörs sällan numera. Även bedömningen av andra skatter har mätts.

Bensinskatt och fastighetskatt är skatter som ännu fler genomgående vill sänka än höja. Det är en aning märkligt eftersom kommunalskatten är den tunga skatten och fastighetskatt eller bensinskatten är mindre. En förklaring kan vara att dessa skatter är mer synliga och att intressegrupper som villaägare och bilägare varit duktiga i sin opinionsbildning. Men det snedvrider perspektivet. Rimligen är det den totala skattenivån som är intressantast. Och därur gäller det att identifiera skatter som är mer problematiska för arbetsvilja och tillväxt än andra. Skatten på arbete är då mer angelägen att sänka än skatten på bensin eller hus. Forskarna kan inte hitta några tydliga skillnaden i syn på skatter mellan kvinnor och män utom på ett område, alkoholskatterna. Fler kvinnor än män vill höja alkoholskatten och fler kvinnor än män är mot en sänkning av denna skatt. I tal handlar det om att 67 procent av männen vill sänka, men 51 procent av kvinnorna vill det samma. Det är inte så oväntat.

Mer läsning

Annons