Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sofia Mirjamsdotter: Att samarbeta med SD är inte att ta ansvar för Sverige

Annons
Foto: Henrik Montgomery

Tidningen Expressen har frågat förtroendevalda moderater i hela landet om de tycker att partiet ska ta makten genom förhandlingar med SD om det skulle krävas.

Av dem som svarat (609 av 4299 tillfrågade) är det en majoritet som svarat ja.

Argumenten för detta är varierande, från ”Eftersom S inte har några betänkligheter kring att regera med V så är det inte mer än rätt att M tar stöd av SD” till ”Dags att kliva ur sandlådenivån nu”.

Det har även argumenterats för att det i vissa kommuner fungerat bra att samarbeta med SD, så varför inte ta steget också på riksplanet?

Det är sorgligt att se hur makthungern förblindar.

Det är inte utan anledning som de övriga sju riksdagspartierna hittills hållit gränsen mot SD, och det har ingenting med sandlådenivå att göra. Den senaste veckans försök att måla ut Vänsterpartiet som minst lika extremt som SD är däremot på sandlådenivå. Det är nämligen skillnad på extremism och extremism.

Visst är Vänsterpartiets ekonomiska politik extrem i en marknadsliberal kontext, men det är ändå långt ifrån SD:s antidemokratiska agenda. Vänsterpartiet är sedan många år ett demokratiskt parti, som tror på yttrandefrihet och mänskliga rättigheter helt i enlighet med regeringsformen.

Sverigedemokraterna har inte bara rötterna i vit makt-rörelsen. Partiet hade så sent som i valet för en dryg vecka sedan aktiva nazister på sina valsedlar. Partiledaren kan inte välja mellan antidemokraten Putin och liberalen Macron. Får han välja mellan den auktoritäre Orbán och demokraten Merkel väljer han Orbán. Ungern ses som en förebild och när EU överväger att vidta åtgärder för att Ungern inte lever upp till unionens grundläggande värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter ställer sig SD på Ungerns sida.

Det är faktiskt häpnadsväckande att det finns så många moderater som inte inser farorna med att samarbeta med SD. Frågan är om det handlar om ren naivitet inför SD eller om man inte tycker att dessa idéer är så farliga?

Det är mycket möjligt att det finns exempel på kommunal nivå där samarbete med SD fungerar. På lokal nivå är de ideologiska skillnaderna sällan lika stora som på riksplanet, och framför allt stiftas inga lagar i kommunfullmäktige.

Det är som lagstiftare SD kan bli riktigt farliga och äventyra demokratin, även om de kan ställa till det ordentligt också lokalt. I Sundsvall till exempel vill partiet lägga ner Scenkonstbolaget vilket skulle vara förödande för kulturlivet. Det är inte heller det minsta "odemokratiskt" att inte samarbeta med SD, oavsett hur många som röstar på partiet. Att vägra SD-samarbete är att försvara demokratin.

Partiet har dessutom exakt så stort inflytande som de förtjänat av väljarna, ett inflytande som de i likhet med alla andra partier använder sig av vid voteringar i riksdagen eller i fullmäktigeförsamlingar.

Det är bara att hoppas att Kristersson väljer att ta ansvar för Sverige framför att ta fan i båten för regeringsmakten de närmaste fyra åren.

Mer läsning

Annons