Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sofia Mirjamsdotter: Köerna till psykiatrin är oanständigt långa

Artikel 7 av 8
Tio frågor inför valet
Visa alla artiklar

Annons
Annie Lööf och  Anders W Jonsson (C)  presenterar nytt förslag för att minska sjukskrivningar vid psykisk ohälsa.Foto: Janerik Henriksson

Drygt hälften av alla sjukskrivningar beror på psykiska symptom och sjukdomar. I Västernorrland får psykiatrin åtta procent av sjukvårdsbudgeten.

LÄS MER: Därför kommer de som klagar på psykvården i Västernorrland inte få uppleva några förbättringar alls efter valet

Det är möjligt att fördelningen i sjukvården är rimlig, givet att insatserna för en patient med utmattningssymptom inte är lika krävande och kostsamma som de för en cancerpatient, sett till avancerad teknisk utrustning, vårdtimmar eller specialistvård.

En del av problemet finns kanske inte ens hos psykiatrin, utan i bristen på förebyggande insatser när det kommer till psykisk hälsa.

I Sverige har staten en lång tradition av att värna medborgarnas hälsa. Detta manifesteras i allt från livsmedelsverkets rekommendationer om vad man bör äta för att må bra till uppmuntrande av motion och höga skatter och restriktioner för beroendeframkallande saker som alkohol och cigaretter.

Det satsas på förebyggande insatser så som en omfattande mödravård och barnhälsovård, vaccinationsprogram, mammografi och gratis cellprovtagning för alla som har en livmoder.

När det kommer till vår psykiska hälsa är de förebyggande åtgärderna färre, eller åtminstone inte lika tydliga. Kanske för att de förebyggande insatserna är svårare än att ge en spruta, och kräver mer långsiktigt arbete och uppföljning. Dessutom finns fortfarande ett visst stigma när det gäller psykisk sjukdom, och särskilt män väntar alldeles för länge med att söka hjälp.

Depression är en dödlig sjukdom. Psykiatriska diagnoser slår ut människor från arbetsmarknad och samhällsgemenskap. De kostar i form av sjukskrivningar och socialt utanförskap och det drabbar även anhöriga hårt, särskilt när samhället sviker.

Centerpartiet presenterade i veckan sitt förslag om "Snabb hjälp vid psykisk ohälsa". Det innebär att partiet vill satsa 1,2 miljarder under en treårsperiod för att införa ny öppenvård för personer med psykiska besvär, så att vården blir tillgänglig och inte ska kräva remiss. Man vill också satsa på att korta köerna till barn-och ungdomspsykiatrin, som idag är oanständigt långa på många orter.

Bris ser en markant ökning av samtalen om självmordstankar och självskador, och det mest alarmerande är när de från Bris uttrycker vanmakt inför att det inte alltid finns någonstans att hänvisa dessa barn, då köerna är för långa och hjälpen från vården för bristfällig.

Förslaget från C är bra då det riktar in sig på förebyggande insatser, vilka är nödvändiga. Det är inte en dag för tidigt att psykvården prioriteras upp, och att även mindre allvarliga psykiska symptom kan behandlas innan de förvärras och permanentas. Det krävs mer, som satsningar på elevhälsa och åtgärder i arbetslivet, men något är bättre än inget.

Men det är också valår. Partierna bjuder på valfläsk mer eller mindre dagligen. Det räcker inte att C vill satsa på psykiatrin, det krävs att även deras potentiella samarbetspartners gör det.

Och – på flera platser är problemet det allt vanligare – det fattas inte pengar, det fattas kompetent personal. Därför behövs även en plan för hur vi får utbildade psykologer att vilja arbeta i det offentliga, och på landsbygden.

Alla artiklar i
Tio frågor inför valet
Annons