Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sofia Mirjamsdotter: Näthatarna går inte längre säkra – allt fler åker fast

Artikel 4 av 10
#defolkvalda
Visa alla artiklar

Annons
Allt fler åtalas för hets mot folkgrupp på nätet. Foto: Janerik Henriksson

För några veckor sedan deltog jag i en debatt som hölls av tankesmedjan Framtidstanken i Spegelsalen på Knaust. Frågan för kvällen var "Vem vill bli politiker – och varför?". Mycket av samtalet handlade om hat och hot som politiker utsätts för, och i vilken grad det avskräcker från att vara aktiv i den offentliga debatten och i politiken.

En av deltagarna i panelen var Ewa Back (S), som har lång erfarenhet som heltidspolitiker, tidigare som kommunalråd i Sundsvalls kommun och de senaste åren i landstinget. Hon konstaterade sorgset att det "har blivit svårare att föra ett samtal".

Back menade att förr kunde medborgare visserligen vara både kritiska och arga, men när man väl förklarade och pratade brukade de förstå eller åtminstone respektera den demokratiska processen. I dag är det många som inte nöjer sig med annat än att man fattar beslut enligt deras personliga önskemål, och ilskan uttrycks inte sällan genom hotfulla kommentarer och ibland rena handgripligheter.

Att rikta hot mot folkvalda är inte en rättighet.

Det är oroväckande att politikerföraktet är så utbrett och att demokratin inte respekteras. Vi lever trots allt i ett land där vi har stora möjligheter både att själva engagera oss politiskt, och att vart fjärde år rösta bort politiker vars beslut vi är missnöjda med, och rösta in dem vi tror bättre motsvarar våra förväntningar. Vi har också mellan valen stora möjligheter att säga vad vi tycker och att delta i offentlig debatt, en demokratisk rättighet som måste vårdas. Att rikta hot mot folkvalda är inte en rättighet.

Det är nu inte så att hat mot politiker är en ny företeelse. Det har förekommit så länge vi haft politiker. Men det tar sig andra och ofta grövre uttryck idag, det är det många folkvalda som vittnar om i vår artikelserie om hat och hot som riktas mot dem.

Mycket av hatet och hoten uttrycks på nätet och via mejl, ibland är det anonymt men ofta är det personer som skriver under med sina rätta namn och identiteter. I dessa fall borde det vara enkelt för rättsväsendet att gripa in, då man har både gärningen och gärningspersonen svart på vitt.

Politiker hör till en av de mest utsatta grupperna, och det är inte endast ett brott mot dem som individer.

Trots detta har det i många år varit i stort sett riskfritt att ägna sig åt att skicka till och med brottsliga tillmälen till personer, eftersom polisen inte prioriterat att utreda den typen av brott. Politiker hör till en av de mest utsatta grupperna, och det är inte endast ett brott mot dem som individer, det är också ett brott mot demokratin eftersom det skrämmer bort människor från politiken och påverkar deras beslut eller till och med vilka frågor de vågar engagera sig i.

Dessa brott bör därför tas på stort allvar.

Men allt är inte nattsvart. Förra året åtalades rekordmånga personer för hets mot folkgrupp på nätet. Det var dock inte tack vare polisen, utan ökningen anses bero på frivilliga privatspanare som söker upp hatbrotten och lägger fram i stort sett färdiga utredningar för polisen. Också hot och hat mot politiker har blivit föremål för åtal tack vare ideella krafter som gjort det förberedande arbete som polisen inte sägs ha resurser till.

Man kan tycka att det är upprörande, att privatpersoner måste göra polisens jobb.

Det finns förslag om att ändra våra grundlagar, inte minst för att komma åt hatbrott på internet. Frågan är vad en sådan lagändring gör för skillnad så länge polisen inte utreder brotten?

När risken ökar för att åka fast och straffas för att man uttrycker sig hotfullt eller hatiskt ökar också chansen att fler tänker efter före.

Det verkar som om privatpersoners engagemang mot hatet gör större skillnad än något politiskt förslag hittills. När risken ökar för att åka fast och straffas för att man uttrycker sig hotfullt eller hatiskt ökar också chansen att fler tänker efter före. Det väsentliga är trots allt att vi får bukt med hat och hot, och det tycks finnas vägar framåt även utan ändringar i yttrandefriheten.

Alla artiklar i
#defolkvalda
Annons