Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Står Sverige inför en systemkollaps eller är det bara ett hack i tillväxtkurvan?

/
  • SCB:s senaste BNP-statistik lär göra Finansminister Magdalena Andersson (S) glad. Men allt är inte frid och fröjd.

Svensk ekonomi går bra. Vi klarade finanskrisen bättre än de flesta jämförbara länder och tillväxten är hög.

Annons

Den senaste statistiken rörande nationalräkenskaperna från Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att den svenska ekonomin (bruttonationalprodukten, BNP) under det tredje kvartalet växte med 3,9 procent jämfört med samma period förra året. Det är en sällsynt hög siffra i en högt utvecklad ekonomi.

Så allt är frid och fröjd då?

Nja, inte riktigt. Visst är det bra att ekonomin växer snabbt, men det vore oroväckande om så inte skedde när den svenska befolkningen också ökat i en takt som saknar motstycke i modern tid. Blir vi fler som bor i Sverige så vore det mycket märkligt om vi inte sammantaget konsumerade fler varor och tjänster (det vill säga det som är själva definitionen av BNP).

Mer problematiskt blir det om man bryter ner siffrorna och tittar på hur BNP per capita (det vill säga hur det ser ut om man slår ut den ekonomiska utvecklingen per person) har utvecklats. Den siffran har inte ökat på snart ett decennium, något som också saknar motstycke i modern tid.

Lika lätt som det är att skönmåla svensk ekonomi genom att bara lyfta fram BNP-tillväxten är det att måla upp ett domedagsscenario genom att fokusera ensidigt på BNP per capita-siffran.

Sant är att utslaget per person så har vi svenskar inte blivit rikare sedan 2007, men det är för tidigt att säga om detta är ett bestående tillstånd eller bara ett hack i den långsiktiga kurvan. För det är inte så att det har stått helt still sedan 2007.

2008 vek kurvan för BNP per capita av nedåt i Sverige, något som får tillskrivas att hela världsekonomin i princip tvärstannade över en natt när den globala finanskrisen slog till. Även om Sverige klarade denna kris relativt bra så påverkar en djup global kris också oss. Inte minst påverkar det den svenska exportindustrin när efterfrågan minskar i omvärlden.

Svensk ekonomi har nu efter några starka år hämtat igen detta tapp. Som jämförelse kan vi ta det faktum att det under 1990 talets svenska kris tog fem år innan BNP per capita var tillbaka på samma nivå som före krisen: 1990 började nedgången och 1995 var BNP per capita tillbaka på ungefär 1990 års nivå igen.

Den som 1995 tittade på grafen för BNP per capitas utveckling kunde alltså precis som i dag välja att vara dysterkvist (vi har inte blivit rikare på fem år) eller se mer ljust på framtiden (det är bara ett hack i kurvan).

Jag sitter lika lite som någon annan inne på svaret för hur kurvan kommer att se ut om vi blickar tillbaka om 20 år, allt jag säger är att det kanske inte är antingen svart eller vitt.

Att Sverige samtidigt har kunnat erbjuda många människor skydd undan krig och förtryck och ändå ta tillbaka det tapp i BNP per capita som orsakades av finanskrisen visar på en underliggande styrka i den svenska ekonomin. Samtidigt står vi inför stora utmaningar. Hösten 2015 har väldigt många människor kommit till Sverige på kort tid, om den svenska ekonomin (BNP totalt, utslaget per person och de offentliga finanserna) ska fortsätta att utvecklas positivt är det avgörande att de människor som sökt skydd i Sverige kommer i försörjning.

Mer läsning

Annons