Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stimulanser i senaste laget

/
  • ECB-chefen Mario Draghi har drivit igenom ett stödköpsprogram för att kickstarta den krisande ekonomin i EU.

Annons

Grekland går till val i morgon. Så det lär finnas anledning att återkomma till Europas ekonomi. Men det händer saker redan dessförinnan. Det är hög tid. Europas – främst då eurozonens – ekonomi har hackat i åratal. Det beror delvis på att högerns åtstramningspolitik fått styra för länge. Ni vet den politik som svenske Anders Borg (M) propagerat för. Tyvärr beror det också på att EU-perspektivet fått ge vika för nationella prioriteringar. Tydligast har det synts i fallet Grekland,

De har misskött sig och ska inte belönas av oss andra har det låtit. Varpå kraven på åtstramningar har kommit att riktas mot de fattiga grekerna, som till skillnad från de välbärgade aldrig levt över sina tillgångar. Samma tankegång har fört Europeiska Centralbanken i en försiktig riktning. Sant är att ECB-chefen Mario Draghi för ett par år sen sa: vi gör vad som behövs för att rädda euron. Och han lyckades övertyga marknaderna då. Det var tur det när regeringarna inte gjorde sitt. ECB-räntan sattes till nära nog noll långt innan Sveriges riksbank förstod.

Nu går ECB ett steg vidare genom att stödköpa obligationer, också statsobligationer (om än inte euroobligationer till mer än 20 procent) något som inte minst Tyskland tidigare motsatt sig. Problemet är att man med en gemensam valuta måste ta gemensamt ansvar. Att alla tvingas strama åt för att man inte litar på varandra förklarar, tillsammans med högerpolitiken, varför Europa står still.

USA:s president Obama var i veckan på goda grunder stolt över läget i nationen. Men så har man också – tillsammans med Kina som sex år efter finanskrisen nu drar i bromsen – vågat stimulera ekonomin. Utan det hade Europa legat ännu sämre till. ECB agerar. När följer Riksbanken efter?

Mer läsning

Annons