Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stöp om skattesystemet medan tid är

/
  • Kjell Olof Feldt (S) var finansminister när 90-talets skattereform genomfördes.

Det svenska skattesystemet är förlegat.

Annons

Det tycks de flesta experter vara ense om. Exakt hur ett nytt skattesystem ska se ut finns det däremot inte mycket till samsyn om. I söndagens upplaga av P1-programmet God morgon världen diskuterades just de utmaningar som skattesystemet står inför.

Av tradition har den svenska välfärdsstaten främst finansierats av skatt på arbetsinkomster, något många oroas över i en tid när robotar sägs vara på väg att ersätta många av de jobb som i dag utförs av människor.

Dessutom får många välbärgade en allt större del av sin inkomst från avkastning på kapital, något som är svårare att beskatta i en globaliserad ekonomi. Så länge det inte finns överstatlig kapitalbeskattning – vilket ter sig som ogenomförbart – så kommer kapitalet snabbt att söka sig dit där skatten är lägst.

I början av 1990-talet reformerades skattesystemet genom ett blocköverskridande samarbete mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet. Den har ibland kallats för århundradets skattereform.

En av de mest anmärkningsvärda förändringarna var att marginalskatten sänktes från cirka 80 procent till 50 procent. Tanken var att ingen skulle betala mer än hälften av sin inkomst i skatt. En tanke som fortfarande är god.

Efter hand har så många förändringar gjorts att det knappt finns något kvar av den ursprungliga överenskommelsen; till exempel infördes värnskatten, en direkt marginalskattehöjning på 5 procent för de med de högsta inkomsterna, redan 1995 och efter det har det momssatser sänkts, jobbskatteavdrag införts och likaså avdrag för Rot- och Rut-tjänster.

Det är lätt att förstå varför det blir så, att förändra beskattningen är ett sätt att visa politisk handlingskraft.

Svenskarna läser allt färre böcker. Vad göra? Vi sänker bokmomsen.

Tjänstesektorn är underutvecklad i Sverige jämfört med andra länder. Vad göra? Vi inför Rot- och Rut-avdrag.

Och så där fortsätter det. Även om det långtifrån är säkert att det löser det underliggande problemet.

Undantagen från skattesystemets regler är ofta lätta att driva igenom men desto svårare att ta bort. Det finns alltid särintressen som är beredda att blåsa till strid för att just den egna gruppen ska få fortsätta att vara ett skattefrälse.

Ett förslag som har varit på tapeten och som bland annat har diskuterats av nationalekonomen Andreas Bergh, tidigare krönikör för ledarsidan, är att sänka skatten på arbete och höja den på konsumtion. Givet att man vill öka beskattningen av de som tjänar mest – och därmed rimligen också konsumerar varor och tjänster för en större summa än de med lägre inkomster – så kan detta vara en framkomlig väg. Och detta utan att skapa ett system som gör att det lönar sig dåligt för människor med höga inkomster att på marginalen jobba lite ytterligare.

Tyvärr ser utsikterna att få till stånd en omfattande skattereform inte särskilt ljusa ut. Även om de sakpolitiska skillnaderna inte är större nu än de var när skattereformen slöts på 1990-talet, så är debatten mer polariserad och intresset för att kompromissa över blockgränsen begränsat.

Men som så ofta vore det bättre att göra en kontrollerad reform av skattesystemet nu snarare än att tvingas att göra om i panik senare för att skattebasen har börjat urholkas.

Mer läsning

Annons