Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svensken sviker när det gäller

/
  • Finländsk soldat vid Salla. Vinterkriget innebar ca 23000 stupade finländare.

På fredag är det 75 år sedan en bitter fred trädde i kraft. Den unga republiken Finland blev av med sin näst största stad Viborg när bland annat Karelska näset och Ladoga-Karelen avträddes. Det var rika delar som förlorades och 400 000 människor blev flyktingar i sitt eget land.

Annons

Moskvafreden är gentemot den östliga grannen överspelad sedan länge och det som gick förlorat betraktas som för alltid förlorade, även om det fanns de som efter Sovjetunionens fall uttryckte önskan om Viborg och föräldrahem åter.

I stället spökar freden fortfarande i folkliga förbindelser åt väster. En allmän utbredd finländsk uppfattning är att svensken sviker när det gäller. Det gör att det svensk-finska försvarssamarbetet ses mer som en bonus än att man litar på att det är något att luta sig emot när vindarna från Sibirien blåser. Att samarbetet ska ersätta Nato-debatten, eller ett medlemskap i EU som Sverigedemokraterna förfäktar, betraktas med en lätt överseende dumförklaring av det officiella Finlands företrädare.

Orsaken till misstroendet är egentligen mer ett utslag av finländsk inrikespolitik på 1940-talet än historiskt rättvist. Sverige sade förvisso nej till att fransmän och britter skulle få skicka ett par divisioner till Finlands undsättning. Sveriges regering insåg med rätta att det hade satt hela Skandinavien i brand. De allierades planer var att samtidigt ta kontroll över järnmalmen i Kiruna och därigenom slå ett förödande slag mot den den tyska krigsförmågan. Resultatet hade blivit att Tyskland och Sovjetunionen hade gjort gemensam sak mot de allierade på Nordkalotten. Historien hade sett annorlunda ut.

Det är alltså inte fakta utan känslan som präglar broderfolket. För att sälja in den bittra kalk som freden innebar för en armé som upplevde sig som obesegrad motiverade regeringen situationen med Sveriges nej. Att Sverige samtidigt tog enorma risker har glömts. Krediter motsvarande halva Finlands fredsbudget gavs. Militärförråd tömdes och det bästa skickades iväg. En frivilligkår utrustades och sändes till fronten tillsammans med en tredjedel av Sveriges flygvapen. Efter kriget fortsatte hjälpen med att bland annat bygga nya försvarslinjer. Finländska regeringen visste redan innan freden slöts att ett nytt krig snart skulle komma med den stora grannen även om man i mars 1940 inte trodde på ett revanschkrig utan snarare en strid på liv och död.

Att svensken svek i mars för sjuttiofem år sen lever fortfarande i finländskt politiskt medvetande. Tillståndet i svensk försvarsförmåga gör att finländska väljare kommer att fortsätta att räkna med att svensken sviker även om den politiska ledningen litar tillräckligt på Sverige för ett samarbete.

LYSSNA:

Hos Yle, finländsk public service, kan du lyssna på radioinslag från mars 1940. Bland annat hur det lät när freden tillkännagavs, president Kallios och utrikesminister Tanners kommentarer, marskalk Mannerheims dagorder och beskedet att Hangö skulle evakueras på 10 dagar för att hyras ut till Sovjetunionen.

Mer läsning

Annons