Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomas Izaias Englund: "Dina ord om flyktingar avslöjar vem du är – och vem du vill vara"

/

Annons

Det finns grader i helvetet. Häromdagen kände sig Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson tvungen att radera en hårt kritiserad tweet – där han använde ordet "asylshopping" – eftersom han ansåg att "den var för raljerande, och hade fel tonträff."

Syftet var givetvis att prata om fenomenet med flyktingar som missbrukar asylförfarandet och principen om första asylland inom EU (Dublinförordningen håller förvisso på att vittra sönder). Gott så. Men att beskriva detta fenomen i termer av "shopping", kan och bör uppfattas som nedsättande. Det handlar trots allt om människor som försöker skaffa sig ett bättre liv i Europa och inget slags helgnöje i ett lågprisvaruhus.

Det handlar om att känna igen ett mönster. Ett begrepp som "asylshopping" är besläktat med ett ord som "ankarbarn", det vill säga föreställningen om att ensamkommande flyktingbarn utnyttjas för att möjliggöra anhöriginvandring.

Här gäller det dock att erkänna hur negativt laddade uttryck i den migrations- och integrationspolitiska debatten kan ha viss bäring på verkligheten. Det kan ta emot men det gäller att uthärda. Det problematiska med dessa ord är att de samtidigt förvrider, förvränger och förgrovar diskussionerna om flyktingmottagandet. Vissa uttryck bidrar helt enkelt till vanskliga associationskedjor där enskilda individer och deras livsöden reduceras till samhällsproblem, utan att ta hänsyn till andra och bakomliggande faktorer – anledningen till varför människor lämnar sina hemländer.

Följ: Tomas Izaias Englund, Allehandas liberala ledarskribent, på Twitter genom att klicka här.

Saken är att det djupt polariserade samtalsklimatet har bidragit till en hel begreppsapparat vid sidan om det anständiga språkbruket. Det finns krafter som vill att uttryck som "arabisering", "skäggbarn" och "kulturberikare" ska bli acceptabelt språkbruk i offentligheten (orden avslöjar direkt vilka värderingar avsändaren bär på). Detsamma gäller de som stämpar sina meningsmotståndare med ord som "husblatte" eller "Onkel Tom". Sådana uttryck bygger på föreställningen att människor med ett visst utseende ska tycka på ett visst sätt. Och det är lika förkastligt.

Med detta sagt behöver inte de språkliga förskjutningarna nödvändigtvis handla om att någon är bärare av en medveten agenda. Att den pågående flyktingkatastrofen exempelvis diskuteras i termer av en "flyktingström" till Europa kan tyckas vara tämligen neutralt, men signalerar att det skulle handla om någon slags okontrollerbar naturkraft – likt en tsunami – som det inte går att påverka. Detta samtidigt som Europa har byggt skyddsvallar mot omvärlden i form av taggtråd och gränskontroller. Däri ligger det paradoxala, att ordet flyktingström leder tanken bort från de medvetna politiska ställningstagandena som i allra högsta grad påverkar att flyktingar och migranter söker sig hit.

Det finns som sagt grader i helvetet. Det om något vet människorna som flyr från överbefolkade flyktingläger och från mördarna i Syrien och Irak.

De tog sig inte hit för att asylshoppa utan för att de söker fred och frihet.

Låt oss erbjuda dem det.

Mer läsning

Annons