Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Turkiet splittrar EU

Annons
Hur kan EU:s medborgare engageras i besluten och hur kommer man att göra med Turkiet, är frågor som ska lösas under hösten.
Den 18 september väljer Tyskland nytt parlament. Allmänt förväntas maktskifte och att kristdemokraterna, CDU, tar över regeringsmakten i Berlin. Vid CDU:s valkongress rev den nyvalde partiledaren Angela Merkel ner stormande applåder med budskapet att hon kommer att säga ett "kategoriskt nej till Turkiet". Förhandlingar med Turkiet om ett EU-medlemskap börjar den 3 oktober. Vinner CDU i Tyskland kommer Angela Merkel att kräva att förhandlingarna skjuts på framtiden. Där har hon stöd av Frankrike.

I Tyskland lever i dag 1,3 miljoner muslimer, en majoritet är turkar. I Frankrike finns ännu fler muslimer, främst från Nordafrika. I Nederländerna och i Spanien lever stora grupper av muslimer. Islam är i dag den största religionen i EU efter kristendomen. I många EU-länder finns stora problem med muslimsk invandring. Med Turkiet som medlem öppnas gränserna för fri invandring av turkiska medborgare i enlighet med EU:s princip om fri rörlighet.
Under konferensen om det nya EU-fördraget diskuterades om man i förtexten skulle ha med ett stycke om Europas "kristna arv", eller att Europa "vilar på kristen grund". Nu blev det inte så. Men i de katolskt dominerade EU-länderna upplevs ett turkiskt medlemskap som ett hot mot det kristna arvet. Detta förstärks av terrorattackerna i Madrid och i London. Det finns i EU en rädsla för en radikal islamism. Vissa EU-länder hävdar att ett turkiskt medlemskap i EU banar vägen för en fredlig dialog mellan kristna och muslimer. Andra upplever ett muslimskt "hot" mot Europa.

Efter utgången av folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna har politiker inom EU under sommaren funderat på hur EU-frågorna ska kunna förankras bättre hos medborgarna. Den franska regeringen har börjat förbereda ett förslag till ett remissystem där politiska och civila organisationer, som arbetsmarknadens parter, kommuner och olika grupper av medborgare, ska konsulteras innan regeringen tar ställning och förhandlar i Bryssel. Det är ett första försök att få in EU-frågorna på det inrikespolitiska planet.
I kommissionen i Bryssel arbetar Margot Wallström på ett liknande idé. I juli lade hon fram ett förslag till hur man ska arbeta för att få ut EU:s mål och visioner till en bredare allmänhet. En av hennes idéer är att varje medlemsland får ansvar för att skapa ett "EU-forum". Där ska medborgarna kunna mötas över gränserna och diskutera EU-förslag. Wallström vill också att kommissionen startar en egen europeisk TV-kanal för samhällsdebatt. Den ska sändas via satellit och kunna tas emot fritt av alla med parabolantenner eller i kabelsystem. Frågan är hur detta påverkar Sverige?

Mer läsning

Annons