Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Turkiets hinderlopp mot EU

Annons
Turkiets väg till EU liknar ett hinderlopp där bockarna höjs, vattengravarna grävs djupare och målet flyttas, långt efter DET att startskottet gått. Lägg därtill att supportrar på hemmaplan tycks lika uppfinningsrika som Turkiets antagonister i EU då det gäller att tänka ut nya hinder.
Från och med nästa vecka ska Turkiet äntligen få börja förhandla om medlemskap i EU. Motstånd in i det sista från olika EU-länder gör dock att starten på förhandlingarna inte blir så glansfull som turkarna hade tänkt sig. En kompromiss i sista stund öppnade en omväg runt den besvärliga Cypernfrågan, men då reste i stället Österrike nya hinder för Turkiet. Ännu när detta skrivs är det i teorin möjligt att det inte blir någon välkomstceremoni för Turkiets utrikesminister i Bryssel på måndag.
Turkiet har uppfyllt alla villkor som EU-kommissionen ställt upp inte för att bli EU-medlem utan för att över huvud taget få börja förhandla om medlemskap. Alla är överens om att Turkiet inte är moget att bli medlem redan i dag, utan förhandlingarna väntas pågå i minst ett årtionde. Dessutom har EU gjort klart att det inte finns några garantier för att förhandlingarna verkligen leder till medlemskap.
Tayyip Erdogans turkiska regering vill inför sina väljare kunna presentera förhandlingsstarten som en triumf för Turkiet och för sin reformpolitik. Turkarna nationella stolthet, och deras förtroende för EU, har dock sårats av de ständiga kraven på att ribban just för Turkiet hela tiden ska höjas. Turkiska högernationalister anar en sammansvärjning mellan EU och PKK. En del tror att EU har hemliga planer på att dela Turkiet, för att ge kurderna en egen stat.
Det främsta hindret för att Turkiet ska kunna bli en fullvärdig medlem i EU är nog att landets rättsväsen inte fungerar som i en modern demokrati. Ändå har parlamentet, med stöd av EU, genomfört genomgripande reformer i lagstiftningen. Mycket har blivit bättre de senaste åren. Men rättssäkerheten förblir bristfällig. Ännu kan åklagare godtyckligt väcka åtal mot medborgare vars åsikter de ogillar.
En domstol har förgäves försökt stoppa en vetenskaplig konferens om folkmordet på armenier. Konferensen kunde ändå genomföras i Istanbul förra helgen, under protestdemonstrationer från högernationalister. Flera källor antydde att det var den turkiska regeringen som själv bett arrangörerna att hålla konferensen om armenierna alldeles innan EU skulle inleda medlemskapsförhandlingar med Turkiet. Premiärminister Erdogan och ledande oppositionspolitiker gick tillsammans ut offentligt och kritiserade domstolen som försökt strypa den vetenskapliga debatten. Därmed fick Erdogan en osökt chans att visa EU att Turkiet går mot ökad yttrandefrihet.

Mer läsning

Annons