Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utbildas till arbetslöshet

/

Annons

Rapporter om Sveriges universitet och högskolor beskriver sällan något nytt. Lärosätena utbildar för få inom skola och vård, medan det utexamineras ett överskott av beteendevetare, humanister och naturvetare.

Vidare är den sociala snedrekryteringen densamma i dag som för tio år sedan. Barn till högutbildade är kraftigt överrepresenterade – dels på de högre utbildningarna överlag, dels på prestigeutbildningar som läkarprogrammet – medan barn till lågutbildade är relativt flitigt förekommande på utbildningar till exempelvis yrkes- och förskollärare.

Senast i raden att bekräfta bilden är Universitetskanslersämbetet, som presenterade sin årsrapport på tisdagen. Samma dag som Mats Alvesson vid Lunds universitet publicerade artikeln "Efter Pisaskolan – nu får vi Pisahögskolan", där han varnar för att utbyggnaden av högskolan har lett till att allt fler utbildningar är undermåliga (Expressen, 2/6).

Summa summarum utbildar vi alltså för många till fel saker med för låg kvalitet. Allt i bästa välvilja, med motiveringen att en kunskapsnation behöver många högutbildade och att studenterna ska få läsa ämnen de tycker är intressanta.

Även om de pluggar sig rakt ut i arbetslöshet.

Det är knappast väl använda resurser. Varken privatekonomiskt eller sett till hur de 65 miljarder kronor som högskolan omsätter per år fördelas.

Lösningen är inte nödvändigtvis att dra ner på det totala antalet utbildningsplatser. Däremot är det dags att minska antalet studenter inom områden där det finns ett betydande överskott och försöka styra dem till bristyrken, exempelvis genom att erbjuda förmånliga villkor.

Dessutom bör arbetslöshet och framtidsprognos för de olika universitets- och högskoleutbildningarna tydligt framgå i kurskatalogerna. Det bästa sättet att locka studenter från studieovana hem är att erbjuda utbildningar som lönar sig.

Mer läsning

Annons