Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad är bäst för ett barn?

/
  • Att tillbringa julen i en husvagn med sina föräldrar behöver inte vara det sämsta för ett barn som till vardags lever i misär.

Det är inte alltid lätt att avgöra vad som är bäst för ett barn i varje given situation. Socialtjänsten har därför ett oerhört svårt men viktigt uppdrag när det kommer till att bedöma vilka barn som eventuellt behöver omhändertas. Ett arbete som försvåras av bristande resurser och en dokumenterat problematisk arbetsmiljö, något som i Sundsvall visade sig inte minst tidigare i höst när en ettårig flicka hittades i total misär efter ett med facit i hand uppenbart felbeslut. Andra gånger innebär felbeslut att barn omhändertas i onödan.

Annons

Det finns när det handlar om barns väl och ve inga exakta ramar, det finns inga tydliga gränser för när ett barn behöver tas omhand, varför lyhördhet och medkänsla är viktiga egenskaper hos beslutande handläggare hos socialtjänsten. Naturligtvis finns situationer då det åtminstone utifrån sett är obegripligt att ett barn inte omhändertagits, som i fallet med ettåringen. Det går naturligtvis en väldigt tydlig gräns vid upprepad fysisk misshandel och den sortens uppenbara misär som ettåringen levde i. I andra situationer är det svårare att bedöma.

En av EU-migranterna som tillfälligt uppehåller sig i Sundsvall ville fira jul tillsammans med sin familj, och lyckades ordna transport för sin fru och sina tre barn till Sundsvall. Lyckan över att få återförenas med sin familj blev kortvarig, då socialjouren fick eld i baken och besökte dem samma dag som barnen anlände. Socialtjänsten gjorde bedömningen att husvagnen inte var en lämplig plats för barnen att vistas på, och förklarade att om de inte var därifrån på söndagen så skulle de återkomma och hämta barnen med hjälp av polis.

Problemet ska ha varit en alltför trång husvagn.

Vänner till familjen ordnade snabbt fram en extra husvagn för att det skulle finnas plats för hela familjen. Värme och bajamaja var redan på plats. De har även försetts med mat, varma kläder och annat som både barn och vuxna kan tänkas behöva för att klara julen, om än under knappa omständigheter.

Men familjen vågade inte ta risken. I Rumänien behandlas romer väldigt illa av den korrumperade polisen, de behandlas inte som människor. Därför blev de fruktansvärt rädda vid tanken på att polisen skulle ta deras barn, och lyckades lösa en transport för att få bort barnen innan socialtjänsten gjorde slag i saken. Barnen och deras mormor reste från Sundsvall natten till söndagen. Hemma i Rumänien har de ingen egen bostad. De flyttar runt hos bekanta och lever ett liv i misär. Barnen får inte gå i skolan.

Utifrån omständigheterna är det svårt att se att några dagar i en husvagn, återförenade med sin familj, skulle vara värre för barnen än den vardag de nu återvänder till.

Kanske socialjouren vet något om den här familjen som inte vi andra känner till. Kanske fanns uppenbara skäl att hämta barnen. Kanske inte. Oavsett så är frågan om inte barnen hade varit bäst hjälpta av en gemensam lösning för hela familjen. För det finns något grundläggande som barn behöver, kanske viktigare än en egen säng. Och det är kärlek.

Socialtjänsten arbetar också med att stötta föräldrar i deras föräldraskap, för ibland är det ett större trauma för ett barn att tas från sin förälder än att leva med en förälder som brister. Här måste noggranna utredningar göras innan beslut fattas som får konsekvenser under lång tid framöver. I fallet med de rumänska barnen finns anledning att misstänka att någon grundlig utredning inte gjorts, samtidigt som ingenting i situationen tydde på att det förelåg någon akut risk för barnen att vistas i husvagnen.

Ska ett barn tas från sina föräldrar på grund av bristande ekonomiska resurser? Var går gränsen för vilken materiell standard ett barn ska anses kunna leva med?

När det gäller svenska medborgare är det här oftast inte ett problem eftersom fattiga föräldrar får ekonomiskt stöd och hjälp med till exempel bostad. När det gäller EU-migranter är det svårare, och ett alldeles nytt problem som socialtjänsten inte haft anledning att ägna sig åt tidigare.

Men det finns anledning att ställa sig frågan om svensk materiell standard är vad dessa tre barn mest av allt behövde de närmaste dagarna. Eller om familjegemenskapen och en jul tillsammans kanske tillfälligt borde ha fått vara viktigare?

Mer läsning

Annons