Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad betyder kärnvapen i dag?

/
  • Det internationella atomenergi organet, IAEA, kämpar för att inte fler stater skall skaffa kärnvapen.

Annons
I dag tycks kärnvapnen tidvis vara bortglömda, och när de förs på tal är det mest som \"störningar i världsordningen\". Icke-spridningsavtalet från 1968 delade världen i två delar. Frankrike, Kina, Sovjetunionen, Storbritannien och USA, som redan hade kärnvapen, fick behålla dem men förband sig att nedrusta. Alla andra avstod från att skaffa egna kärnvapen.
Löftet om nedrustning infriades dock inte av kärnvapenmakterna. 1968 fanns det 38 634 kärnvapen i världen, en siffra som växte till 65 057 rekordåret 1986. Men året därpå tog det kalla kriget slut. Kärnvapnen behövdes inte längre militärt utan blev istället politiska vapen. Nedrustningen inleddes 20 år för sent och pågår i dag för fullt. Vid ingången av 2005 hade de fem kärnvapenmakterna enligt SIPRIs årsbok 2005 cirka 13 470 operativa kärnvapen samt ungefär lika många i \"överskottslager\" eller i kö för demontering.
Ett bekymmer är emellertid \"tröskelstaterna\" Indien, Israel och Pakistan. De gör sitt bästa för att bli erkända som kärnvapenmakter utan att egentligen lyckas. Andra problemstater är Nordkorea, som säger sig ha kärnvapen, och Iran, som bedyrar att landet bara försöker producera atomkraft för fredliga syften. Problemet Irak är avklarat.
Indien genomförde en kärnexplosion redan 1974 och ytterligare några 1998. Men landet kan knappast använda sina kärnvapen, eftersom man då skulle skapa en politisk situation som inte skulle främja något intresse. Indiens kärnvapen är liksom de andras \"politiska vapen\". Indiens kärnvapen är ett argument för att bli permanent medlem av FNs säkerhetsråd. Pakistan blev tvunget att också genomföra några kärnexplosioner för att inte marginaliseras vid sidan om rivalen och grannen.
Israel bedriver sedan länge en \"tvetydighetspolitik\". Ingen vet om Israel har några kärnvapen och Israel gör inget för att skapa klarhet, snarare tvärtom.
Nordkorea misstänks för att ha kärnvapen och påstår sig också ha det. Nordkoreanerna vill ha diplomatiskt erkännande och få sanktionerna från 1950-talet hävda i utbyte mot att de avstår från kärnvapen och släpper in internationella inspektörer.
Iran bygger med rysk hjälp upp en kärnkraftsindustri för fredligt bruk, något som också skulle kunna användas för att skaffa kärnvapen. Iranska myndigheter förhandlar nu främst med EU om att vidta åtgärder som skulle försvåra tillverkningen av kärnvapen i utbyte mot att EU skulle häva sina sanktioner mot Teheran.
Dessa processer kommer säkert att pågå länge än. För Sverige och andra småstater är de säkerhetspolitiskt viktigaste frågorna dels att påskynda nedrustningen av stormakternas taktiska kärnvapen, dels att få lagren av uran av vapenkvalitet till reaktorbränsle utspädda för att hindra att uranet i framtiden skulle kunna falla i terroristers händer.

Mer läsning

Annons