Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad hände med vänstervågen?

/
  • Inte heller Vänsterpartiet gjorde ett särskilt bra val, trots en populär partiledare, Jonas Sjöstedt, och en tydlig vänsterretorik. Visst borde det väl ha kunnat gå lite bättre för vänstern? Vad saknades?
  • Socialdemokraterna behöver inte skämmas över att ha nått 31 procent i riksdagsvalet. Precis som Stefan Löfven sa i sitt tal på valnatten är det svårt för ett parti att nå över 30 procent i ett val nu för tiden.

Annons

I skrivande stund har ännu ingen regering presenterats och det ovanliga parlamentariska läget vi står i efter riksdagsvalet består. Men oavsett hur den slutgiltiga regeringen faktiskt kommer se ut kan vi redan nu fundera på vad som hände med den där vänstervågen.

Det rödgröna blocket samlade tillsammans strax över 43 procent. Räknar vi med Feministiskt Initiativ fick vänsteralternativen fortfarande inte en majoritet av folkets röster.

Innan valet var tongångarna så hoppfulla. Det var så många som verkade tro att det enda som kunde fälla en rödgrön majoritet var ett dåligt valdeltagande. Men valdeltagandet visade sig bli högre än på många år och ändå är det som att vänstervindarna plötsligt vände.

Socialdemokraterna behöver inte skämmas över att ha nått 31 procent i riksdagsvalet. Precis som Stefan Löfven sa i sitt tal på valnatten är det svårt för ett parti att nå över 30 procent i ett val nu för tiden. Men även om valresultatet i sig inte kräver några krismöten finns det goda skäl för socialdemokratin att se över sina möjligheter att återigen bli ett parti som på allvar representerar folket.

För även om 31 procent inte är skamligt är det heller inte ett resultat att vara stolt över. Vart tog de där procentenheterna som behövdes vägen?

Inte heller Vänsterpartiet gjorde ett särskilt bra val, trots en populär partiledare och en tydlig vänsterretorik. Visst borde det väl ha kunnat gå lite bättre för vänstern? Vad saknades?

Och vad hände med Miljöpartiet? MP som låg så bra till i opinionsundersökningarna, men hamnade långt i från tredjeplatsen och inte ens lyckades skrapa ihop 7 procent på valdagen. Det är inte särskilt långsökt att tänka sig att många potentiella MP-röster i stället gick till FI, men MP måste nu fråga sig vad mer som gick snett.

Var det tydlighet som saknades? För lite prat om sin profilfråga miljön och för mycket prat om sådant som väljarna redan ansåg att andra partier kunde bättre?

Vi behöver svara på den frågan. För det som händer den kommande mandatperioden sätter också prägel på nästa val, och valet efter det. Allt tyder på att en regering kommer bestå av minst S och MP, vilket trots allt ger en möjlighet att skapa en politik långt från den som alliansregeringen har drivit i åtta år.

Men om vänsterblocket vill bygga upp ett förtroende och stärka det förtroendet till nästa val krävs det en taktik för att vinna den del av folket som saknas.

Vänsterblocket samlar en stor del av folket (om än inte en majoritet, som det verkar), och måste då även representeras av en bred del av folket. Det handlar om att kunna prata till så många som möjligt. Om att tilltala människor från olika samhällsklasser, med olika kön, med olika ursprung, med olika livssituation.

Det behövs politiker som kan tala till fler grupper än bara partiernas traditionella väljare. Vänstern har en stor utmaning framför sig. Vi får hoppas att den utmaningen tas på allvar framöver.

Annars kanske det inte ens pratas om en vänstervåg inför valet 2018.

Mer läsning

Annons