Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varför är du så tyst, Löfven?

/
  • Var gömmer sig Stefan Löfven när han som mest borde kliva fram?

Någonting håller på att hända i Europa, och i Sverige.
Från att tonläget under sommaren varit högt och hårt, och handlat om rasism och "volymer", har nu folket rest sig och säger ifrån.

Annons

Manifestationer arrangeras, upprop initieras, insamlingar påbörjas och i sociala medier går det inte att undvika att exponeras för vare sig bilder på barn som drunknat i Medelhavet eller kontonummer dit man kan skänka pengar för att hjälpa.

De flesta vill helt enkelt inte ha på sitt samvete att Europa tittade på när tusentals människor dog under sina försök att sätta sig i säkerhet.

Angela Merkel har föredömligt beslutat att göra undantag från Dublinförordningen, och Tyskland står nu berett att ta emot ett betydligt större antal flyktingar än hittills.

I Sverige är regeringen hittills påtagligt handlingsförlamad. Stefan Löfven är tyst. Han deltar inte i debatten över huvud taget, nu när han faktiskt borde kliva fram och hålla tal till nationen, som Lena Mellin påpekade i Aftonbladet den 3 september. Han bjuds in till tevedebatter men tackar nej. Till detta finns säkert en förklaring. Frågan är om det är en bra förklaring. Mycket tyder på att S helt enkelt inte vill släppa fram honom. Att han inte anses klara att ta debatten, att han inte är statsmannamässig nog att ryta ifrån och ta kommandot.

Fredrik Reinfeldt talade om öppna hjärtan. Stefan Löfven säger ingenting. Han har nu kanske det bästa tillfälle han någonsin kommer att få att skriva in sig i historieböckerna som en folkets ledare, en landsfader, som gör något bra för mänskligheten. Han har ett ypperligt tillfälle att vinna svenska folkets kärlek och öka förtroendet för regeringen. Men han är tyst. Och om det beror på att han inte är statsman nog, då har vi ett stort problem.

På tisdag ska statsministern träffa Angela Merkel. Om detta uttalar han sig, precis som hans regeringskollegor Morgan Johansson och Margot Wallström gjort, i termer av att andra länder i Europa måste ta sitt ansvar. Men om vi ska peka på andra måste vi sopa framför vår egen dörr först, och öppna den för flyktingarna på väg hit.

Läs också:

Vi måste rädda barnen, inte sätta upp taggtråd

Mer läsning

Annons