Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varför ska kungafamiljen få ta emot barnbidrag?

/
  • Kronprinsessan Victoria och prins Daniel får, precis som alla andra föräldrar, barnbidrag.

Annons

Är det verkligen rimligt att en familj där båda föräldrarna har höga inkomster får barnbidrag på samma villkor som en familj med en lågbetald ensamstående förälder?

Det intuitiva svaret på frågan är förstås: Nej, det är det inte.

För den förstnämnda familjen kan barnbidraget oavkortat sparas så att barnen har ett startkapital när de ska ge sig ut i vuxenlivet. I det andra fallet behövs ofta varenda krona bara för att täcka de allra mest basala behoven.

Med andra ord så bidrar systemet till att ge barn som kommer från familjer med en god ekonomi en flygande start; det spär på de skillnader som redan från början finns.

När prinsessan Estelle föddes så skickade Försäkringskassan ut ett pressmeddelande där det meddelades att Victoria och Daniel skulle få barnbidrag precis som alla andra föräldrar, vilket drog igång debatten om att behovspröva barnbidraget för gud vet vilken gång i ordningen. Den tystnade dock snabbt. I helgen togs frågan upp på insändarplats i ST igen.

Politiker är oftast inte dumma, och förstår förstås det problematiska med att ge generella bidrag till miljonärer eller till kungafamiljen (en familj som för övrigt till stor del lever på bidrag även om det kallas för apanage). Att barnbidraget ändå är generellt och ges lika till alla har sina förklaringar.

Utöver att politikerna inte vill stöta sig med en inte obetydlig del av väljarkåren så handlar det om att skapa en legitimitet för välfärdsstaten också bland dem som betalar in mer än de får tillbaka.

Det argument för ett generellt barnbidrag som oftast framförs är ungefär detsamma som för att sjukvård, tandvård och skolgång ska vara gratis också för familjer som egentligen skulle ha råd att betala för det med egna pengar. Ändras detta så kommer stödet för välfärdsstaten sakta men säkert urholkas. Men det är förstås inget som säger att det handlar om allt eller inget; det går mycket väl att behovspröva barnbidraget och samtidigt behålla den generella välfärdspolitiken i övrigt. Då skulle barnbidraget jämställas med till exempel bostadsbidraget, något som ges till familjer efter behov i stället för att automatiskt

Vidare handlar det också om att inte göra bidraget till något stigmatiserande. Genom att bidraget automatiskt ges till föräldrarna oavsett inkomst så behöver ingen skämmas för att ta emot det. Skämmas ska man förresten aldrig behöva göra för att ta emot bidrag som man har rätt till. Men tyvärr så är många bidragssystem ändå förknippade med skam, inte minst försörjningsstödet (det som allmänt ofta kallas för socialbidrag).

När barnbidraget infördes 1937 så gavs det efter behov, 1948 gjordes det generellt. Frågan är om det inte är dags att åter börja ge barnbidraget till de familjer som behöver det snarare än till alla. I dag bidrar barnbidraget nämligen till att skapa snarare än att utjämna skillnader.

Mer läsning

Annons