Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Veckans opinion, vecka 3

/
  • French President Francois Hollande embraces German Chancellor Angela Merkel.

För dig som inte orkar följa med i det eviga flödet av opinionstexter som sköljer över internet, men som ändå vill ha lite koll. Här får du en sammanfattning av vad som debatterades, med länkar till intressanta, smarta, roliga och ibland riktigt korkade texter. Lite högt, lite lågt. Hjälp på traven för dig som vill hänga med i samhällsdebatten, helt enkelt.

Annons

Debatten dominerades av naturliga skäl även denna vecka av terrorattacken i Paris. Hashtaggen #jesuischarlie sägs vara den mest twittrade någonsin, de närmaste dagarna efter attacken användes den över fem miljoner gånger. Men vem kan egentligen kalla sig för Charlie? Frågan har stötts och blötts under veckan. I Svenska Dagbladet skriver den holländske statsvetaren Cas Mudde en mycket läsvärd text om vad det innebär att säga sig vara Charlie. Folkpartistiske riksdagsledamoten Fredrik Malm skriver att den svenska vänstern inte är Charlie. Vänstern, här i Eric Roséns person, skriver å andra sidan om hyckleriet under den stora manifestationen i Paris. Den ultraortodoxa judiska tidningen Haredi daily HaMevaser redigerade bort kvinnor ur bild efter manifestationen, något som fick Svenska Dagbladet att samla fascinerande bildmanipulationer i urval.

Aftonbladet har från olika håll anklagats för sina ställningstaganden i samband med dådet. Detta togs upp bland annat i förra veckans Medierna. Därefter anklagades tidningen för censur då de först beslutat publicera hela det senaste numret av Charlie Hebdo, för att senare ändra sig. Något som Aftonbladets chefredaktör Jan Helin förklarar här.

Angående Medierna så skrev Susanna Mannelin detta efter att ha lyssnat på programmet.

Det har skrivits en sådan uppsjö av texter att det är omöjligt att lista dem alla här, så det blir ett lite godtyckligt urval, vilket inte är detsamma som att undertecknad ställer sig bakom texterna.

Katrine Marçal resonerar i Aftonbladet om bland annat terroristers önskan om att uppfattas som soldater och om skillnaden mellan radikala islamister och islamistiska terrorister. I Expressen skriver Eli Kaufman om den svenska fixeringen vid islamofobi samtidigt som det talas lite om antisemitism. Lisa Bjurwald har skrivit om problemet med närhetsprincipen som gör vi i Sverige gör en så stor sak av terrordådet i Paris medan Boko Harams slakt i Nigeria inte får ens i närheten så mycket medieutrymme. Håkan Holmberg på UNT tar upp problematiken med att tro på civilisationers kamp som någon slags evig sanning.

Frågan om rätten att förolämpa, kränka, provocera har vänts ut och in flera gånger de senaste veckorna. Teodor Kallifatides skriver kort och koncist. Någon som har en lite udda hållning för att vara chefredaktör är Folkbladets Widar Andersson, som skriver: "Det som framförallt stör och skaver hos mig är det bombastiska hyllandet av sina egna döda som brutit ut i pressen efter morden på 10 medarbetare på den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Som om just det att råka vara anställd på en tidning skulle göra en till en bättre och viktigare person i samhället? Det är naturligtvis ett fruktansvärt brott att mörda journalister. Men är det ett jämförelsevis oförargligare övergrepp mot demokratin att till exempel mörda poliser?"

Måsteläsning i ämnet är Sakine Madon som skriver om att det inte är hets mot folkgrupp att håna islam.

I Sverige har även försvaret varit högaktuellt i veckans debatt, då konferensen Folk och Försvar hölls i Sälen. Försvaret, som det inte är mycket kvar av. Och Moderaterna ägnar sig åt självrannsakan, genom denna pudel av Hans Wallmark. Den hetaste frågan kom att bli den om eventuellt svenskt Nato-medlemskap. Något som PM Nilsson argumenterar för här. Utrikesminister Margot Wallström vill inte ens utreda möjligheterna till Nato-medlemskap, medan Jonas Sjöstedt föreslog folkomröstning om saken.

Försvarsministern Peter Hultqvist (S) är populär, gillad från både höger och vänster. Något som enligt Jens Runnberg i Dalarnas Tidningar också innebär at han kan har hög fallhöjd och kan slå sig hårt om han inte lever upp till förväntningarna. Runnberg har även intervjuat försvarsdebattören Annika Nordgren Christensen om ministerns popularitet.

Aftonbladets Anders Lindberg argumenterar för återinförandet av värnplikten, medan Marcus Bohlin skriver om vikten av att inte förminska allvaret i Rysslands krigföring i Ukraina.

Något anmärkningsvärt var att Piratpartiets ungdomsförbund på plats i Sälen bestämde sig för att avlyssna deltagarnas datatrafik, och lyckades ganska bra.

I avdelningen lite lättsammare så haglade skämten om det faktum att Björn Söder och Jonas Sjöstedt hamnade bredvid varandra på väg till Sälen. Några av dessa återfinns här.

DN har granskat skolans historieböcker och räknat kvinnor. Föga förvånande är det få kvinnor som är namngivna i den historia svenska elever får lära sig. Och som ett brev på posten kom beskedet att en kvinnohistorisk tidskrift, Historiskan, kommer ut i augusti. Detta har såklart varit föremål för debatt, även i SVT, skildrat här av Veronica Eneskjöld på Politism.

Fridolin reagerar med att kalla till möte. ST:s Marcus Bohlin skriver om saken i en ledare. "Ändå måste man undra varför grundskolans historieböcker inte tycks ha hängt med den utveckling som har skett inom den historiska forskningen. Det är många år sedan historiker enbart studerade kungar och fältslag, en av de starkaste trenderna har snarare varit att belysa hur vanligt folk – både män och kvinnor – har haft det i historien. Detta borde också återspeglas i niornas läroböcker – om detta sker spelar det i sak mindre roll om det är flest män eller kvinnor som namnges." Bohlin har även skrivit apropå Fridolin om de hundra dagarna han lovat att det skulle ta att fixa skolan.

SVT gjorde en tecknad film om snoppen och snippan. Hyllad av många, bland andra Karin Olsson, men också starkt ifrågasatt, på många olika grunder. Dels av nymoralisterna som dyker upp allt oftare, de som inte anser att barn ska informeras om sina egna könsorgan, men det har även kommit annan mer relevant kritik. Alex Schulman undrar varför snoppen står upp. Andra är mer bekymrade över att det är en heteronormativ liten film som Barnkanalen visar. Så här svarar SVT på kritiken.

Något som orsakat livlig debatt framför allt på Twitter är tillsättningen av ny politisk redaktör på Göteborgs-Posten. En av de första som kom med skarp kritik var Lisa Bjurwald i Medievärlden. Därefter kunde Dagens Media avslöja att också GP:s ledarskribenter är kritiska, och att tillsättningen skötts utan dialog med redaktionen. Att Teodorescu och GP:s ledarskribent Malin Lernfelt tidigare varit i luven på varandra är knappast huvudorsaken till missnöjet hos GP:s redaktion, men det är ändå intressant att ta del av texterna som då skrevs. Teodorescu här och Lernfelt här. Själv har jag kommenterat i en krönika, och jag rekommenderar även läsning av Andreas Ekström, kulturjournalist på Sydsvenskan. Han förklarar bra varför detta inte endast är en intern branschangelägenhet. Thomas Mattsson har såklart också kommenterat det hela. Petter Bergner skriver i Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda om att liberala fronten bör hålla ihop.

Po Tidholm som är frilansjournalist som bland annat gör Norrlandspodden raljerade i Godmorgon, världen! om ledarskribenternas roll i klickekonomin. Han blev främst ifrågasatt för benämningen på Alice Teodorescu som "ultrakonservativ".

I Sundsvalls Tidning reagerade undertecknad på en artikel på allehanda.se (som nu gjorts om till nästan oigenkännlighet), där en våldtäktsdömd man fick gråta ut och förklara sig oskyldig. Därefter publicerades en insändare i tidningen, med offrets perspektiv på saken.

Chefredaktören Jimmie Näslund skrev en replik till ST, och jag svarade på den. Debatten tog inte slut där, för därefter skrev Elin Nilsson, moderat kommunpolitiker i Sundsvall, en debattartikel på SVT Opinion, med avstamp i publiceringar på allehanda.se. SVT Kultur fångade upp det hela, och sedan kom Näslund med ett svar även hos SVT.

Chefredaktörerna Anna Gullberg och Daniel Nordström i Gävle diskuterade publiceringen och kritiken i sin podd. Själv vill jag påpeka att debatten handlar om två olika saker. Det ena är det rent publicistiskt korrekta i att intervjua en dömd person, och låta honom få plats i media. Detta har jag inga principiella invändningar emot, även om jag tycker att det bör finnas goda argument och det bör göras med största hänsyn till eventuella brottsoffer.

Den andra frågan som diskussionen handlar om, och den som jag personligen tycker är den viktigaste, är den om våldtäktskulturen och hur kvinnors upplevelser ofta förminskas kvinnan som offer skuldbeläggs, medan gärningsmännen i hög grad ursäktas av omgivningen när det kommer till våldtäkt. Det är om detta jag vill ha en diskussion och det är det här jag hoppas att vi i media kommer tillrätta med hellre förr än senare. I morgon måndag diskuterar jag detta i Sveriges Radio Västernorrland, med Jimmie Näslund.

Decemberöverenskommelsen är fortfarande föremål för debatt och ifrågasättanden inte minst från högerkanten. Marcus Bohlin reder ut varför det är så tyst från liberalt håll. Det var ju partiledardebatt i veckan, då Anna Kinberg Batra debuterade, och riktade kritik mot regeringen för att de inte hunnit med några reformer. Hela partiledardebatten kan du titta på här, eller leta bland klippen.

Många liberaler jublade över att artisten Silvana Imam sagt att världens bästa bok är Urkällan av Ayn Rand. För den som trodde att det betydde att Imam är liberal och därför gladdes blev glädjen kortvarig, då hon själv avfärdade det å det bestämdaste på Instagram.

Jag avslutar denna sammanfattning med ett bloggtips. En berättelse om vardag och verklighet, som flera i mitt flöde tipsat om under den gångna veckan.

Mer läsning

Annons