Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi får inte skuldbelägga terrorismens offer

/

Annons

Sverige tycks ha drabbats av kollektivt hjärnsläpp. Det har inte ens gått en vecka sedan terrordåden i Köpenhamn och redan har vackra ord om att stå upp för yttrandefriheten, bekämpa antisemitismen och enas mot terrorismen glömts bort – enbart några dagar efter att de yttrades. Precis som efter dåden i Paris.

Många har påpekat att det finns slående likheter mellan attentaten i Paris och Köpenhamn. Attackerna riktades mot judar samt konstnärer och tecknare som har ritat profeten Muhammed. Bägge dåden utfördes av islamister. 

Men likheterna tar inte slut där. I båda fallen förbyttes snart sympati med illdådens offer för skuldbeläggande av desamma. Det tog inte lång tid förrän vissa hävdade att attentaten skulle sättas in i en kontext och att terrorismen skulle förklaras.

Åsa Linderborg, chef för Aftonbladet Kultur, är en av dem. I en krönika kort efter attackerna i Paris påstod hon att det var väst som hade skapat den islamistiska terrorismen, och att den var en konsekvens av USA:s krig i Mellanöstern och Israels så kallade "folkmord" på palestinierna som har pågått de senaste 60 åren (Aftonbladet, 8/1). 

Vi bör alltså ursäkta terroristerna. Det finns ju trots allt flera goda anledningar för att mörda oskyldiga – som Israels existens och USA:s politik.

Nyligen anslöt sig Ann Heberlein, lektor i etik vid Lunds Universitet, till dem som tycker att yttrandefriheten är bra, men inom rimliga gränser. I en artikel på SVT Debatt menar Heberlein att vi måste vara "varsamma" med det fria ordet (17/2). 

Med andra ord ska vi censurera oss själva för att inte göra folk upprörda i onödan. Och Lars Vilks, som var måltavlan för ett av dåden i Köpenhamn, måste "fundera" över hur han använder sin frihet. Som om problemet är Lars Vilks – snarare än de som vill beröva honom hans liv på grund av några teckningar. 

På tisdagen var det Sveriges Radios tur att ansluta sig till dem som skuldbelägger terrorns offer. När Studio Etts medarbetare Helena Groll intervjuade Israels ambassadör Isaac Bachman frågade hon huruvida judar har något ansvar för den växande antisemitismen. När Bachman vägrade att besvara frågan upprepades den. SR ursäktade sig och tog bort klippet från sin hemsida. Som att det enbart var ett olycksfall i arbetet, en felsägning, ett misstag som vem som helst hade kunnat göra.

Samma dag skrev Eva Franchell på Aftonbladets ledarsida att terrorism kan förebyggas genom fler fritidsgårdar (Aftonbladet, 17/2). Då kommer ungdomar inte att hänga på stan och senare begå terrordåd. Naiviteten är slående. Visst behövs förebyggande insatser mot terrorism. Men anledningen att vissa väljer att bli terrorister handlar knappast om samhällets brist på fritidsgårdar. 

De som vill förklara dåden i Paris och Köpenhamn tycks ha missat några viktiga poänger: Judar är inte ansvariga för antisemitismen, terrorism stoppas inte genom fler fritidsgårdar och yttrandefriheten är inget vi ska tumma på.

Det är inte synd om terroristerna. Det är synd om deras offer.

Mer läsning

Annons