Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vilket Europa?

Annons
Nu avgörs det. Ett Europa av små nationalstater där alla främst värnar om sitt? Eller mer av alleuropeisk samverkan, att matcha utvecklingen i andra världsdelar?
Det förs oändliga debatter om Europas framtid. Vill vi överhuvudtaget ha ett sammanhållet Europa? Ska solidariteten med de fattigare delarna upprätthållas, eller ska man ta in ständigt nya medlemmar utan ambition att jämna ut villkoren?
Alla dessa debatter blir tomt prat om de inte backas upp med resurser. De mål man kommer överens om måste återspeglas i budgeten. Formellt handlar EU-toppmötet den 15 och 16 december om EU:s rambudget för perioden 2007 till 2013. Det brittiska ordförandeskapet har lagt sitt budgetförslag fem i tolv. I januari tar österrikarna över. EU kan komma att få klara sig på budgetprovisorier.
24 medlemsländer, alla är missnöjda. Alla av egentligen samma skäl: att man får för lite. Nettobetalaren Sverige tycker att vi får för lite tillbaka i förhållande till det vi får betala in. Inte ens britterna själva, förutom regeringen Blair, är nöjda.
Alla vill ha ett nytt, \"förbättrat\" förslag inför toppmötet. Det är bara det att man har direkt motsatta uppfattningar om vad en \"förbättring\" innebär. Alla ledare vill kunna komma ut och säga till sin respektive hemmapublik att nu vi har fixat si och så många miljoner åt våra skattebetalare. Någon europeisk hemmapublik existerar inte.
Denna gång är de nya medlemmarna i Centraleuropa mest missnöjda. Vart har EU:s höga ideal tagit vägen? Var är solidariteten? Spelar det inte någon roll längre om EU ska bestå av någorlunda jämnstarka partner på en gemensam marknad? Kvittar det om det tar tjugo eller hundra år för centraleuropéerna att komma i kapp Västeuropa?
Jämfört med tidigare förkastade utkast skär det brittiska budgetförslaget mest i regionalstödet till de mindre utvecklade länderna. Jordbruksstödet, 40 procent av hela budgeten, som Frankrike får störst nytta av, ligger fast eller till och med växer till 44 procent.
Sverige, tillsammans med några andra nettobetalare, anser att EUs totala budgetram ska vara mindre. De nya ska ha sitt till motorvägar och reningsverk. Det är främst engelsmännen som ska trimma sin rabatt ännu mer. Och helst skulle vi satsa mer på nya teknologier, på bekostnad av stödet till korna. Men det går inte. Här vet vi att fransmännen kommer att sätta sig på tvären.
Kommissionen i Bryssel skulle vilja se en betydligt större budget. EU har ju fått tio nya medlemmar. Ambitionerna växer. EU håller till exempel på att skaffa sig en gemensam säkerhets- och utrikespolitik. Konkurrensen blir hårdare. Kommissionens ordförande, Manuel Barosso, menade att det nedbantade brittiska förslaget var en budget för ett mini-Europa, som dessutom tar från de fattiga och ger till de rika.
Ett starkt eller ett svagt Europa? Nu gäller det.

Mer läsning

Annons