Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Yrkesutbildningarna förtjänar bättre

/

Annons

Gymnasiereformen innebar förutom en rad andra problem även en stor förändring av de yrkesförberedande programmen. Yrkesprogrammen fråntogs bland annat kravet på högskolebehörighet. I veckan kunde vi läsa i DN om hur eleverna på yrkesprogram inte upplever sig ha någon kotakt med yrkeslivet och branscherna de snart ska ut i.

”Det är skrämmande att så många upplever att de inte fått någon kontakt med arbetslivet”, säger skolinspektionens utredare Marie Wiberg-Svensson till DN.

Vi vet dessutom sedan tidigare att antalet sökande till de yrkesförberedande programmen sjunkit kraftigt sedan gymnasiereformen infördes. I frågan om obligatorisk högskolebehörighet finns en grundläggande ideologisk skillnad mellan blocken. De tre rödgröna partierna är för, allianspartierna och SD är emot. Frågan är mer än bara en administrativ kursplanslösning, den är en brännande höger-vänster-konflikt.

Högersidan pratar om elevernas rätt att själva välja sin framtid, som om inte de möjligheter, eller begränsningar, vi möts av påverkar våra val. Vänstersidan poängterar att rätten att själva kunna bestämma över sina liv är just det som saknas med de nya yrkesprogrammen.

Vikten av ett kunskapssamhälle ska inte underskattas. Utbildning och fortbildning måste möjliggöras i alla stadier av livet. I dag är det visserligen fullt möjligt att läsa sig till högskolebehörighet på yrkesprogrammen, men eleverna måste då göra det aktiva valet. Enligt Skolinspektionen vet var femte elev inte om att denna möjlighet finns och få använder sig av möjligheten. Det sätter käppar i hjulet för dem som senare i livet känner att de vill studera vidare men inte valde vissa kurser som sextonåringar. Det är inte rimligt att man som sextonåring ska förväntas ha en plan för resten av sitt liv.

Men även om det finns en både individuell och samhällsnyttig fördel med att yrkesprogrammen ska vara högskoleförberedande behöver de även vara kopplingen i yrkeslivet. Enligt både Arbetsförmedlingen och SCB har vi redan nu stor brist på personer med yrkesutbildning från gymnasiet, och kommer att fortsätta ha det till 2030 om ingenting förändras.

Kopplingen till arbetslivet på en yrkesutbildning är givetvis viktig, ändå kan bara var femte gymnasieskola i landet erbjuda den kvalitet som krävs på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Eleverna på yrkesprogrammen upplever i stor utsträckning en distans till arbetslivet.

I en sammanställning som LO har gjort, ”Strategi för framtidens yrkesutbildning”, lyfts en rad brister i yrkesutbildningarna fram. Förutom de nämnda är det även brist på yrkeslärare, avsaknad av ordentlig studievägledning och minskade resurser på komvux och eftergymnasiala yrkeshögskolor. Läget för yrkesutbildningarna i landet är under all kritik.

Mer läsning

Annons