Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lina Norberg Juuso (S): Betygshetsen kan knäcka barnen

/

Annons

Tyvärr är skolan uppbyggd kring en betygshets – ja betygshets – och de kan så klart vara kul för de barn som har det lätt i skolan. Men för de andra barnen? Nej. Vuxenvärlden kan försöka tuta i sig själva att ett underkänt kan trigga i gång en plugganda hos en trettonåring som är mitt i en pubertal storm. Snacka om att låga betyg kan vara triggande och få igång en kämparanda. Men så ser verkligheten tyvärr sällan ut. Istället är det ofta rejält knäckande för barnen att få en icke godkänt-stämpel, som de riskerar att förväxla med sin person. Det handlar ju om barn. Hur ska de kunna se och förstå skillnaden mellan prestation och person? Det är något knappt vuxna kan.

Jag tycker det finns all anledning att vara kritisk till att skolans värld går i New public management-andan. Allt ska mätas och värderas. Stackars barn. Inte har det främjat deras kunskapslärande heller. Inte om en ska tro de internationella kunskapsmätningarna i alla fall och tolka dem som någon form av bevis på svenska skolbarns kunskapsnivåer.

Barn riskerar att få en negativ självbild av dåliga betyg. Betyg som visar att de inte får plats i normen kring hur barn ska lära sig och i vilken takt. Det finns anledning att fundera vem som satt normen? Barn som inte passar in får ... tja ... vad ska de göra?

Har de tur är de födda in i en familj som kan stötta dem och går på en skola som kan hjälpa.

Nu har vi det betygssystem vi har, med betyg redan från årskurs sex. Och nu har vi den läroplan vi har, men kunskapskrav istället för mål. Det förpliktigar. Barn som är i behov av extra stöd för att klara av att nå kunskapskraven i skolan ska få det, och det så tidigt som möjligt. Så ser det också ut i teorin. Men tyvärr får de barn som är i behov av extra stöd i den svenska skolan det generellt i högre årskurser, tvärt emot hur till exempelvis Finland gör. Det kan handla om att läs- och skrivsvårigheterna har anats redan i årskurs ett, men att stödprogram kanske sätts in först i årskurs fem. Då kan det tyvärr redan vara för ”sent”. Barnet kan ha utvecklat en negativ självbild med en syn på sig själv som ”dum” och som en människa som inte ”förstår”. Det är en av de sämsta tänkbara markerna för lärandet.

Regeringen har velat skärpa till skrivningarna kring barns rätt till stöd i tidiga åldrar – något som kallats för läsa, skriva, räknagarantin. De har varit tydliga med att de inte vill öka lärarnas administrativa börda, något som har varit en relevant kritik av förslaget. Tyvärr har alliansen och Sverigedemokraterna sagt att de inte stöttar räkna-skriva-läsagarantin och därför har nu Gustaf Fridolin (MP) meddelat att förslaget dras tillbaka. Ett nytt förslag ska läggas innan sommaren.

Det är inte i första hand en politisk förlust att det drar ut på tiden, utan en förlust för barnen.

Nu skjuts problemet på framtiden, precis som det görs i skolan i lägre årskurser inte får stöd direkt med svårigheter kring att läsa-skriva och räkna. Att skjuta upp problemen brukar inte betyda att problemen försvinner, utan att de växer istället.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons