Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Våga säga nej – men ja till vilan

/

Annons

Ja, det blev ju riktigt halabalo efter krönikan Vi är kvinnorna som går sönder som publicerades i Sundsvalls Tidning och Tidningen Ångermanland.

Jag var trött, jag skrev en text, jag delade den på Facebook och sedan fick jag uppleva hur det känns att vara en sådan där person som står bakom en så kallad viral succé. Det är en angenäm känsla må ni tro. Jag fick till exempelvis åka taxi från Mitt Universitetet till en radiostudio för att medverka i en direktsänd intervju.  Det hela var väldigt spännande och att få prata ut i etern utan redigering gav en adrenalinkick.

Och jag fick resa till Stockholm för att prata om mitt jobb! Det är inte varje dag det händer (ska vi vara ärliga så har det aldrig hänt tidigare). Det ger onekligen en känsla av lite flärd och viktighet  – tänk att få uppleva det. Tack och bock viral succé – det här gör jag gärna om!

Men nu ska jag inte slösa mer bokstäver på att skriva om vilken egoboost en sådan där viral succé ger inledningsvis – det kan ju inte vara så intressant att läsa om tänker jag.

Det som är tänkvärt är:  varför blev krönikan  så delad? Det finns ju flera tänkbara svar. Men ett är förmodligen igenkänningsfaktorn. Folk kände helt enkelt igen sig i texten som skildrar min egen upplevelse av att samhället allmänna tempo är som en hög kanin som springer maraton i New York. Det är svårt att springa bredvid ett drogat minidjur och om man ändå försöker kommer yrsel, kräkreflexer och känsla av total overklighet.

Mailen  från er läsare bekräftar igenkänningstesen. Så många av er som mailat mig och berättat om er vardag där ni slutat vila och istället bara försöker maxa och paxa varenda minut. Det stora problemet är att effektivitetstänket och jaga-tid-och-pengar-tänket numera inte bara finns inom yrkeslivet – New Public Managment – utan även i privatlivet.

Människor lever sin fritid som en tid där det ska projekteras, jobbas mot mål, köras utvärderingar och det är ju klart – med det tänket är ju sömn och vila fruktansvärt icke- effektivt. I vart fall med ett extremt kortsiktigt tänk. För om vi orkar syna det här klimatet lite, lite så fattar vi på typ två nano-sekunder att det är fruktansvärt ohållbart.

Människor är människor och i det ingår vissa behov för att människor ska vara människor som är glada och mår bra. Ett sådant behov är en arbetsplats där man orkar med sina uppgifter, ett annat sådant behov är gemenskap med andra människor, vi har behov av att ha roligt, vi har behov att vila, och vi har behov av att sova. Allt det här vet vi, men ibland glömmer vi bort det. Oftast händer det när vi försöker jaga den där speedade kaninen eftersom vi fått för oss att vi måste.

Jo, en sak till innan vi säger hej då för idag. Efter krönikan hände det en till sak. Jag vågade säga – nej, jag vill inte – till ett fritidsuppdrag. Det var jättejobbigt, det var obehagligt och superpinsamt. Sedan gick jag hem och kollade Hela Sverige bakar med min dotter. Det hela blev angenämt.

twitter: @LinaNJuuso

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons