Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varför försöker SN stoppa Vita Jobb?

Annons

Det är lite märkligt att företagarorganisationerna är så angelägna att ta bort regler som faktiskt gynnar de seriösa företagen. Sannolikt har det med rekryteringen av tjänstemän med en nyliberal ideologi att göra. Och nu verkar de ha bråttom. För redan första april nästa år så kommer EU:s nya upphandlingsdirektiv att träda i kraft. Då öppnas för fler sociala krav vid offentliga upphandlingar. Det skydd för löntagare och seriösa företag som den svenska borgerligheten rynkar på näsan åt är inte alls så kontroversiellt nere i EU.

Fram till i dag har det till och med varit oklart om kommunerna haft rätt att ställa krav på kollektivavtal, man har ofta talat om kollektivavtalsliknande villkor i stället för kollektivavtal. Det är en hållning som diskriminerar fack och löntagare och som därtill uppmuntrar till illojal konkurrens, som i sin tur drabbar de seriösa företagen. En och annan gör till och med bedömningen att det handlat om tolkningar av fega jurister. Men det juridiska problemet är alltså löst inom ett år.

I detta läge väljer Svenskt Näringsliv att gå till storms mot något som kallas Vita jobb-modellen. Det handlar om ett system för att stoppa entreprenörer som fuskar med löner och skatter. Det hela startade i Stockholm för tio år sen då det socialdemokratiska styret där samarbetade med LO-facken Kommunal, Byggnads, Transport, Fastighets, Målarna och Elektrikerna för att få bort oseriösa och lönedumpande företag. Projektet försvann med det borgerliga styret i Stockholm, men togs upp igen i Malmö 2011. Sen nyår ställs där krav på arbetsvillkor och löner i linje med kollektivavtalet och krav på öppen redovisning av inbetalda skatter och avgifter vid alla upphandlingar vid byggen, el, måleri, fastighetsservice och transporter.

Detta har blivit så framgångsrikt att många kommuner, inklusive Sundsvall, är på väg att ta efter Malmös exempel. Då agerar Svenskt Näringsliv. Kontrollen att upphandlingarna sköts görs nämligen av fackliga ombudsmän. SN kallar det för myndighetsutövning som inte kan överlåtas till andra än myndigheter. Ombudsmännen får visserligen inte kontrollera företag där de samtidigt förhandlar kring medlemmarnas villkor, men SN ser det uppenbarligen som ett större problem att facket deltar i kontrollen än att man får bort fusk och illojal konkurrens.

För några alternativ presenterar man inte. Det går förstås att tänka sig att SN:s egna representanter deltar i en sådan verksamhet tillsammans med facket. Men antalet oberoende arbetsrättsjurister är för få, säger LO:s Kurt Junesjö som ligger bakom modellen (DN förra onsdagen).

Konkurrensverket som nu ska utreda frågan har en viktig tolkning att göra. För även om EU:s direktiv jämfört med dagens lagstiftning innebär en kraftig förbättring när de införs vad gäller de villkor som kan ställas i en upphandling, så är det förstås inte lika mycket värt om man sen inte kan kontrollera att företagen följer vad man lovat.

Det åligger förstås upphandlaren att se till det, men resurserna saknas och kostnaderna för upphandlingen riskerar att minska vinsten med upphandlingen. Så frågan, som också kommunalrådet i Malmö Anders Schönström (S) ställer sig, är varför Svenskt Näringsliv inte i stället diskuterar med fack och kommuner hur en kontroll kan införas som skyddar både löntagarna och de seriösa företagen. En annan fråga är varför de seriösa företagen ligger så lågt i förhållande till de politiserande tjänstemännen inom företagarorganisationerna?

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons